SAMTAL. Roman Kaminski och Manfred Karge spelar forskaren och arbetaren som möts i exilen på Helsingfors tågstation efter att ha flytt från Hitlers Tyskland. Foto: Lucie Jansch
SAMTAL. Roman Kaminski och Manfred Karge spelar forskaren och arbetaren som möts i exilen på Helsingfors tågstation efter att ha flytt från Hitlers Tyskland. Foto: Lucie Jansch

Teaterklassikern som borde spelas i Sverige

Publicerad

Brechts välartikulerade rollfigurer behövs som motvikt i en tid när flyktingar ska vara underdåniga och tacksamma.
Maria Edström ser en högaktuell pjäs som borde spelas i Sverige.

”Passet är det ädlaste hos människan” säjer en av de två männen i Bertolt Brechts pjäs ”Flyktingsamtal” vars sista föreställning på Berliner Ensemble jag nyligen såg i ett regntungt sommar-Berlin. Jag hann inte mer än sätta mig och höra de inledande replikerna om passet: ”En människa går det att ordna till överallt, på lättsinnigaste sätt och utan skälig anledning men ett pass aldrig. Därför godtas det också när det är gott, medan en människa kan vara aldrig så god och ändå inte bli godtagen” (här i Herbert Grevenius svenska översättning) förrän jag tänker, men herregud - spela pjäsen i Sverige – nu!

 

LÄS MER: Brechtjärn i debatten

 

Brecht skrev i exil

Brecht skrev 1940, själv i exil i Finland, en skiss i arton små scener om två flyktingar som med jämna mellanrum träffas på järnvägscaféet i Helsingfors. De är på flykt undan diktaturen och kallar Hitler, ”vaddetnuärhanheter” och håller sin oro och förtvivlan stången med en besk och ironisk humor. En är forskare och en arbetare och här möts de i ett på en gång frispråkigt och undanglidande vis och Manfred Karge som spelar forskaren är lite av en Brecht-lookalike med cigarren och kepsen. Och hur fantastisk Karge (som har kallats DDR:s Orson Welles) och hans medspelare Roman Kaminski än är så retar jag mig på, trots en död flykting på scengolvet, att dagens flyktingsituation inte alls adresseras. Varför bara de här europeiska gamla gubbsen?

Koppla till nuets flyktingströmmar

Men när Claus Peymann, avgående chef på Berliner Ensemble tackar ensemblen och talar om hur han velat få ihop öst och väst i det nya Tyskland och bearbeta den gemensamma blytunga historien, så känner jag mig, med rätta, i stället naiv och ohistorisk.

Samtidigt, på en svensk scen, skulle det vara givet att koppla stycket till nuets flyktingströmmar. Och eftersom - även vår välvilligaste - kravprofil numera på en flykting efterlyser en tacksam, underdånig och arbetsam dylik så skulle Brechts välartikulerade flyktingar behövas som en motvikt.

 

LÄS MER: Teaterlegendaren från DDR åker ut i kylan

 

TEATER

Flyktingsamtal

Av Bertolt Brecht

Regi: Manfred Karge

Berliner Ensemble, Berlin

 

 

Maria Edström är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Maria Edström
Maria Edström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag