Sara Mannheimers Handlingen är en favorit i repris. Foto: Helén Karlsson
Sara Mannheimers Handlingen är en favorit i repris. Foto: Helén Karlsson

Sara Mannheimer: Handlingen

Publicerad
Uppdaterad
Sara Mannheimers nya roman utforskar det kvinnliga bildningsprojektet.
Amanda Svensson blir tillfredsställd av en säregen och absurdistisk röst.
Det finns en uppenbar samklang mellan Sara Mannheimers nya roman Handlingen och den hysteriskt, men rättmätigt, hyllade debutromanen Reglerna. Redan omslaget signalerar klart och tydligt att det rör sig om en roman som aktivt förhåller sig till den föregående. En tidig referens till ätandet av små äppelklyftor - en syssla som huvudpersonen i Reglerna ägnar sig åt med lika delar nit, vördnad och ångest - ger en fingervisning om ett tydligt släktskap mellan jagen i de två romanerna.
Också rösten klingar bekant. Samma på en gång naiva och småbittra kvinnoröst, med en komplicerad relation till kontroll och självförverkligande, går igen i Handlingen. Det finns dock avgörande skillnader mellan den neurotiska kvinnan i Reglerna och den nya romanens mer kontemplerande jag. Den förra strävar efter kreativitet och framåtrörelse, efter att det "fantastiska som kan komma att komma, ska komma". Det ultimata målet är att "komma rusande", att "skapa skapelsen levande". Det är en rörelse bort från kontroll, mot ett efterlängtat men fruktat kaos.
På många sätt gör jaget i Handlingen det motsatta: Hon vill gräva där hon står, mer exakt i sitt eget bibliotek, vars hotfulla "ryggar" aldrig öppnat sig för henne trots hennes akademiska uppväxt och hennes älskare/sambo Máram, som kan uttala sig till synes tvärsäkert om Roland Barthes samlade bibliografi. Kanske är också detta en längtan efter att slå sig fri, men på helt andra vägar än jaget i Reglerna. Friheten ska komma genom att slutligen smälta in, att förstå det andra förstår och bli delaktig. Önskan att med självklarhet ta plats bland de bildade och belästa får en rent fysisk manifestation i hennes plan att parallellt med läsningen odla en rejäl fetma. Med stoiskt och distingerat lugn ska hon sitta i sin läsfåtölj och låta både bildningen och buken vällustigt svälla.

Naturligtvis visar sig bildningsprojektet vara ett tungt och besvärligt arbete. Att närma sig bokhyllan bjuder fysiskt motstånd. I pendlandet mellan det trygga köket, träffande kallat Lagrutan, och det lockande men läskiga Biblioteket gestaltar jaget kvinnors kamp för bildning. Det räcker inte att ha ett eget rum att läsa och skriva i, att närma sig litteraturen kräver också ett självförtroende som är svårare att definiera och kanske därför också svårare att hitta. I en studiecirkel kring de klassiska texterna blir jaget närmast förälskad i en kvinna, Judit, som bevisligen funnit det självförtroendet, och i rädslan att göra Judit besviken lämnar jaget skamset cirkeln innan de ens hunnit till Bibelns apokryfer.
Som "begynnelsebok" läser jaget besatt ett av den moderna litteraturteorins centralverk, Roland Barthes Litteraturens nollpunkt, och Handlingen är i sig ett utforskande av litteraturens och språkets begränsningar, men också av dess oerhörda möjligheter. För jaget når förstås något slags försoning med litteraturen: När hon drabbas av en stor sorg som inte ens Máram förstår dyker Inger Christensens Alfabet oväntat upp som förlösare och tröst. Litteraturens sanna väsen uppenbarar sig först när jaget släpper bildningshetsen och sjunker in i samma älskade verk gång på gång.

Sara Mannheimer har utan tvekan en mycket säregen röst, vars absurda humor och originella karaktärer är jämförbara med ukrainsk-brasilianska Clarice Lispectors. Värt att notera är också att det lyriska och repetitiva språket som utmärkte Reglerna är mer nedtonat och passar bättre i den nya romanens mer klassiska prosaform. Men trots att Handlingen lämnar mig tillfredsställd och jublande kan jag inte låta bli att undra vart Sara Mannheimer ska ta sig härnäst. Handlingen är en fin uppföljare på Reglerna, en säkrare och mer utvecklad, men ändock, favorit i repris. Som par är de två romanerna utmärkta, de lyfter och speglar varandra, men jag tror inte det finns plats för en tredje bok i den relationen.
Amanda Svensson
Amanda Svensson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag