KRITISK. Tino Sanandaji är en iransk-svensk nationalekonom som på senare år har profilerat sig som debattör i migrationsfrågan. Boken "Massutmaning" ges ut på eget förlag. Foto: WIKIPEDIAKRITISK. Tino Sanandaji är en iransk-svensk nationalekonom som på senare år har profilerat sig som debattör i migrationsfrågan. Boken "Massutmaning" ges ut på eget förlag. Foto: WIKIPEDIA
KRITISK. Tino Sanandaji är en iransk-svensk nationalekonom som på senare år har profilerat sig som debattör i migrationsfrågan. Boken "Massutmaning" ges ut på eget förlag. Foto: WIKIPEDIA
"Massutmaning"."Massutmaning".
"Massutmaning".
Johan Anderberg. Foto: Olle SporrongJohan Anderberg. Foto: Olle Sporrong

Johan Anderberg.

 Foto: Olle Sporrong
Människor på flykt. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVPMänniskor på flykt. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVP
Människor på flykt. Foto: Fritz Schibli / EXPRESSEN/KVP

Sakligt av Sanandaji om invandringens pris

Publicerad

Nationalekonomen och debattören Tino Sanandaji har gett ut en bok om migrationspolitiken på eget förlag.

Johan Anderberg välkomnar en gedigen forskningsgenomgång, men beklagar konspirationsteorin om medierna.

Det har blivit lite av en fackboksgenre, den där känslan av att allt har gått åt helvete.

Västvärldens nedgång och välfärdsstatens kollaps är budskap som säljer.

I Frankrike har trenden till och med fått ett eget namn – “déclinisme” – efter en våg av storsäljare vars titlar, fritt översatt, utforskar “fransk förnekelse”, “ett underlåtenhetens Frankrike” eller helt enkelt “den judeo-kristna traditionens död”.

I svensk tappning blir det – av naturliga skäl – lite mer snällt. De två författare som kommit ut på banan nästan samtidigt, först Lars Åberg med “Framtidsstaden” och nu Tino Sanandaji med “Massutmaning”, bedriver inte något fullskaligt kulturkrig. De kan snarare beskrivas som privatspanande kommunrevisorer.

 

LÄS MER: Medelklassens besatthet vid bilden av Malmö tränger ut underklassen

"Massutmaning"

Det som i Frankrike är en kraftig jakobinsk smärta över att upplysningstiden kan vara över, är i Sverige snarare en molande oro över att makthavarna kan ha dolt något.

Så har Tino Sanandaji hittat något? Vi återkommer till det. För det här handlar ju om migration och integration. Och för att överhuvudtaget behålla sinnesnärvaron måste vi stilla konstatera att båda sidor i den svenska samhällsdebatten har gått bananas för längesen.

Vi har fått en situation där ingen kan enas om ens de simplaste faktapåståenden. Där det är en fråga om känslor huruvida brottsligheten ökat eller minskat. Där vänsterdebattörer hyllar tillväxtökningar till följd av asylinvandring, medan högerdebattörer yrvaket ömmar om välfärden. Allt för att ta några billiga poäng.

Som om någon höll räkningen.

 

LÄS MER: "Tillit byggs inte med svenskhetskurser"

Taktiskt av Tino Sanandaji

I ett sådant läge är det taktiskt smart av Tino Sanandaji att marknadsföra sin bok som ett sätt att föra saklig debatt.

Till stor del lyckas han med den föresatsen. Den Tino Sanandaji som fäktar yvigt på sociala medier och länkar till tidningsartiklar om våldtäkter skiner sällan igenom i boken. Lika mycket som Facebook-Tino älskar anekdotisk evidens, lika mycket verkar Forskar-Tino sky den.

Ändå blir det för enkelspårigt ibland. Om Malmö får man i ett kapitel veta att staden var “relativt välmående” så sent som på 1980-talet, alltså innan den blev invandrartät. Här hade några ord om oljekris och därpå följande varvskris varit hederligt; kriserna på Kockums och Öresundsvarvet i Landskrona och Malmö är centrala delar av skånsk ekonomisk historia.

 

LÄS MER: "Invandring minskar brottslighet"

"Massutmaning" är gedigen

Men skit samma. Jag är beredd att förlåta Sanandaji några förenklingar. För till skillnad från i liknande internationell litteratur saknas den ödesbundna, dystopiska dimensionen.

“Massutmaning” är helt enkelt en gedigen och seriös forskningsgenomgång med ett ärligt uppsåt.

Det här är långt från den vita identitetspolitik som spritt sig i USA och Europa de senaste åren – och i förlängningen kanske till och med ett skydd mot den.

För i de förslag som Tino Sanandaji för fram finns en insikt om levnadsvillkoren i utsatta områden som många svenska debattörer saknar.

Här finns också ett visst mod att ifrågasätta de håvor som den av subsidier välgödda svenska medelklassen fått de senaste åren – allt medan samhällsklyftorna växt sig djupare.

 

SAKPROSA

TINO SANANDAJI

"Massutmaning"

Kuhzad Media, 372 s.

LÄS MER: "Därför vill alla ha svenska värderingar"

Tino Sanandaji vill beskatta de rika

Och det är här det blir riktigt intressant. För till skillnad från stora delar av det invandringskritiska blocket vågar Sanandaji också utmana resursstarka grupper i samhället. Han vill återinföra arvsskatten, ta bort ränteavdragen och ta tillbaka fastighetsskatten.

Många läsare lär landa i andra slutsatser än Sanandaji gör. Men det är slående att hans lite sossiga perspektiv om gemensamma bördor känns nytänkande just i Sverige.

Anklagelser mot medierna

Egentligen är Sanandaji bara osaklig i ett avseende. Och det är när han anklagar medierna för att mörka sanningen om migrationens kostnader och konsekvenser. Han citerar syrligt ur vad som verkar vara blåögda, naiva svenska tidningar, utan att en enda gång reflektera över att den information som han använder som stöd för sina egna teser kommer från samma svenska tidningar.

Att hävda att det föreligger en mediekonspiration ger säkert många härliga likes från hans över 50 000 Facebookfans, men det urholkar samtidigt den tillit i det svenska samhället som han uppenbarligen värnar.

 

Johan Anderberg är medarbetare på Expressens kultursida.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag