Tre hotade tidskrifter.
Tre hotade tidskrifter.

Så dödar man fri forskning

Publicerad

Vetenskap kräver viss infrastruktur: bibliotek och laboratorier, seminariesalar och tidskrifter. En del är dyrare än annat.

Driftkostnaden för en humanistisk tidskrift är bara en bråkdel av driftkostnaden för ett biomedicinskt labb. Just därför har vetenskapsrådet beslutat att avskaffa allt stöd till tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. De vill alltså hellre betala ut stora pengar än små - trots att detta kan innebära att tidskrifterna tynar bort.

Kerstin Sahlin på vetenskapsrådet menar att bidragen till tidskrifter "konserverar mer än de förnyar" (DN 15/11). Som om förändring hade ett egenvärde, även när den är till det sämre! Luddiga hänvisningar till "open access" ger intryck av att vetenskapsrådet tror att digitaliseringen skulle ha avskaffat kostnaden för att kvalitetssäkra kunskap.

Bland dem vars överlevnad nu är hotad finns Tidskrift för litteraturvetenskap, Tidskrift för genusvetenskap och Historisk tidskrift. Inom respektive ämne utgör de absolut centrala nav. Mitt eget fält, historievetenskapen, hålls i hög grad samman just av att det finns en enda tidskrift som recenserar alla avhandlingar inom historia och ekonomisk historia.

I frånvaro av sådana nav skulle forskningen bli ännu mer fragmenterad än den är. Enskilda forskare skulle få söka sig till internationella nischtidskrifter och förlora överblicken över vad de svenska kollegerna ägnar sig åt. Unga doktorander skulle få svårare att hävda en självständig hållning och bli mer beroende av sina lokala professorer.

Därtill skulle svenskan i hög grad falla bort som vetenskapsspråk. Att befästa den engelska enspråkigheten är möjligtvis någon som vetenskapsrådet anser vara eftersträvansvärt. Man vill ju så gärna uppnå "internationalisering".

Men stundtals är detta mest ett finare ord för fragmentering.

Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag