Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet. Foto: Gosha Rubchinskij.Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet. Foto: Gosha Rubchinskij.
Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet. Foto: Gosha Rubchinskij.
NU VAR DET 1989. Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet.NU VAR DET 1989. Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet.
NU VAR DET 1989. Gosha Rubchinskijs stil anammar en estetik från det sena Sovjet.
Kim Kardashian i "kommunistlook".Kim Kardashian i "kommunistlook".
Kim Kardashian i "kommunistlook".
Cool kille?Cool kille?
Cool kille?

Så blev Sovjet-symbolen modevärldens favorit

Publicerad

Den postsovjetiska looken är en av modevärldens mest kontroversiella stilar. 

Dag Granath förklarar hur hammaren och skäran kunde hamna på Kim Kardashian.

För några månader sedan poserade Kim Kardashian i en röd luvtröja med en gnistrande gul hammare och skära på högerärmen. Kommentarerna lät inte vänta på sig. På sociala medier spekulerades det vilt om Kardashian var kommunist. Samtidigt fick hon kritik i mer etablerade medier att symbolen inte borde användas som ett slags accessoar. 

Men Kardashian var långt ifrån först.

Vågen av postsovjetisk estetik inom modevärlden fick fart för några år sedan med den ryske fotografen och modeskaparen Gosha Rubchinskij. ”Gosha” flög länge under den etablerade modepressens radar med sina "Do it yourself"-inspirerade kollektioner, med män som skulle se ut som en rysk "gopnik": en yngre man med hett temperament, förkärlek för vodka och träningskläder från 1980-talet.

 

LÄS MER: Veronica Johanssons och Philip Warkanders "Sista skriket" öppnar för modernare mode 

Allt Gosha rör vid blir guld

På de medvetet illasittande tracksuitsen var det vanligt med tryck med kyrilliska tecken och årtal från sovjetiska "glansdagar". För runt fem år sedan plockade det japanska modehuset Comme des garçons upp Gosha Rubchinskij, tog över produktionen och marknadsföringsapparaten. Allt som Rei Kawakubo – Comme des garçons enväldige chefsdesigner – rör vid brukar bli till guld. Så även med Gosha.

Snart fylldes vart och varannat Tumblr- och Instagramkonto med bilder av rakade ynglingar i den postsovjetiska looken. Den reviderade gopnik-stilen hade på kort tid blivit det hetaste man kunde tänka sig. 

Jag ska villigt erkänna att jag själv var snabb med att införskaffa en T-shirt från Goshas AW15-kollektion föreställande den ryska och kinesiska flaggan, intrikat sammanvävda i något som (medvetet) liknar en Tommy Hilfiger-logotyp.

Mer mode, mindre street

Kardashians omstridda tröja kostar runt 7 500 kronor och är av märket Vetements. Vetements med sin georgiske chefsdesigner Demna Gvasalia kommer ur en liknande visuell tradition som Gosha, fast är mer "mode" och mindre street. De två varumärkena samarbetar också och delar viss personal – däribland den ryska stjärnstylisten Lotta Volkova.

Man kan diskutera det lämpliga i att inflytelserika personer använder politiskt laddade symboler släpphänt. Att modeeliten approprierar och romantiserar rysk arbetarklass som lever under hårda villkor är problematiskt i sig. Att föra den diskussionen är inte fel, men den tar oss heller inte till kärnan i fenomenet.

 

LÄS MER: Befriande kontrast ger fingret åt smakfullhet 

 

För att förstå hur hammaren och skäran kunde bli en statusmarkör i likhet med en Balenciaga-logga, måste man rikta blicken mot det symbolekonomiska systemet och dess mediala logik.

Bilden viktigare än originalet

I en kultur som alltmer präglas av visuella medier blir representationen (bilden) till slut viktigare än originalet. Originalet fyller då bara en instrumentell funktion i relation till sin nya huvuduppgift: att sprida bilden.

I modevärlden blir denna logik särskilt tydlig eftersom mode i så stor utsträckning baseras på visuell kommunikation.

Dag Granath.

Här samspelar och interagerar symbolerna med varandra på ett delikat sätt för att skapa statushierarkier. Som konsument värderas du efter din förmåga att avkoda och kapitalisera på värdet i symbolerna.

Kim Kardashian är på många sätt den ultimata avkodaren. För Kardashian betyder inte hammaren och skäran nödvändigtvis miljontals människors död och lidande. För henne är den sovjetiska "logotypen” en symbol likvärdig med vilken annan statusmarkör som helst. Balenciaga, Prada, Sovjetunionen, Louis Vuitton … what’s the difference?

 

LÄS MER: Annina Rabe om Inger Svennekes betydelse för modet 

 

Hennes användande av symbolen påminner delvis om hur bilden av Che Guevara bärs av ungdomar världen över. På den USA-baserade sajten "The Che store” kan man i dag köpa massproducerad Che Guevara-merchandise. Hans porträtt konsumeras i form av allt ifrån muggar och nyckelringar till T-shirts och väskor. Bilden av ”Che” har blivit en mångmiljonindustri. Kanske inte riktigt vad han själv tänkte att hans politiska gärning skulle mynna ut i.

Ingen väntar sig något av Kardashian

Debatten kring Kardashians tröja är på många sätt symptomatisk för hur debatten om mode ofta ser ut. Man fokuserar på enskilda händelser i stället för att diskutera de bakomliggande strukturerna som gör händelsen möjlig. Man missar därmed möjligheten att använda mode som populärkulturell kofot in i en bredare debatt om symbolekonomi och hur visuella medier fungerar.

De flesta som kritiserar hennes bruk av hammaren och skäran tycks inte förstå att målgruppen är uppfostrad med en medial logik som sätter bilden före originalet. För dem är hammaren och skäran bara en bild som de associerar med den postsovjetiska estetiken och följaktligen med coola modellkillar på Paris modevecka.

Ingen enda av dem förväntar sig att Kim Kardashian ska komma med en insiktsfull kommentar kring varför hon valde just det plagget.

 

Dag Granath

Dag Granath är skribent och modeföretagare.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag