Nyttiga djur. Foto: PER WISSING / PER WISSING GT/EXPRESSENNyttiga djur. Foto: PER WISSING / PER WISSING GT/EXPRESSEN
Nyttiga djur. Foto: PER WISSING / PER WISSING GT/EXPRESSEN
Helena Granström är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTURHelena Granström är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTUR
Helena Granström är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTUR

Robot-bin avslöjar människans syn på naturen

Publicerad

Helena Granström funderar över varför vilka djur som tillmäts ett värde.

Eijiro Miyako är kemist vid ett japanskt universitet, och intresserad av robotkonstruktion. När han genom en tv-dokumentär blev varse de senaste decenniernas enorma nedgång i bestånden av humlor, bin och andra pollinerande insekter, insåg han att något måste göras, att det är ”bråttom att hitta en lösning” på ”krisen för pollinerare”. 

En sådan uppfattar han sig nu ha funnit: En syntetisk gel som, när den placeras på en liten drönare, kan samla upp och ge ifrån sig pollen på samma sätt som insekterna, och därmed möjliggöra automatisering av pollineringen; den avgörande komponenten i ett robotbi.

Bin som robotar

Det faktum att Miyakos innovation, senast i ett reportage i DN 7 juli, presenteras som en lösning, säger en hel del om hur vi uppfattar problemet. Med ”krisen för pollinerare” avser vi egentligen en kris för det industriella jordbruk som genom monokulturer, bekämpningsmedel, insektsgifter och oavsiktligt introducerade sjukdomar orsakar dessa pollinerares död, och som vill kunna fortsätta begagna deras tjänster utan att behöva förändra sin praktik. 

Problemet med att mänsklig exploatering orsakar arters död, är alltså inte i första hand att arterna dör, utan att vi då inte längre kan fortsätta att exploatera dem. 

Det kommersiella jordbrukets intresse för pollinerande insekter är begripligt: en tredjedel av alla ätliga grödor är beroende av dem. (Inom parentes, åtminstone från det kommersiella jordbrukets perspektiv, kan nämnas att detta också gäller vilda blommor, som utan bin och andra pollinerare i praktiken skulle försvinna helt.)

David Goulson om bin

Som biologen och insektsexperten Dave Goulson beskriver har bin ”pollinerat växter i 120 miljoner år. De är verkligen väldigt, väldigt bra på det. Det skulle vara otroligt svårt att bygga något som är lika bra.” Till skillnad från ett tänkt robotbi är de naturliga bina gratis, påminner Goulson, ”och har erbjudit oss pollinering gratis under miljoner år. De är biologiskt nedbrytbara, de fortplantar sig själva, och ger oss dessutom honung som en extra tjänst utöver pollineringen”.

Frågan är vad motsvarande resonemang innebär för de arter som inte kan presentera samma attraktiva produktprofil? Att argumentera för en arts rätt till fortlevnad genom att framhålla de fördelar den skänker människan, är att på samma gång befästa idén om människans rätt att ensidigt utnyttja sin omgivning för sina egna syften. Bina har erbjudit oss gratis pollinering under miljoner år – vad kan vi erbjuda dem? Att den frågan inte ställs är i högsta grad signifikativt för vår kultur. Kanske är den enorma förlust av icke-mänskligt liv som mänskligheten för närvarande orsakar en konsekvens av en enda, ofattbart djupgående förlust: Den av varje perspektiv på världen som inte handlar om mänsklig nytta.

 

LÄS MER – Helena Granström: Kan människan skapa ett hem utan att ödelägga det?

 

Helena Granström är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste bok är "Det som en gång var" tillsammans med Marcus Elmerstad.

Helena Granström
Helena Granström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag