INDIVID I EGEN RÄTT. Astrid Lindgren (bilden) och Ellen Key är två av dem som förändrade synen på barnen. Foto: WEINE LEXIUS
INDIVID I EGEN RÄTT. Astrid Lindgren (bilden) och Ellen Key är två av dem som förändrade synen på barnen. Foto: WEINE LEXIUS

Respektera barnets integritet på internet

Publicerad

Paulina Neuding undrar vad Astrid Lindgren och Ellen Key skulle säga om föräldrar som hänger ut sina barns ilskeutbrott och kärleksproblem på sociala medier.

KD-ledaren Ebba Busch Thors Instagrambild av sonen Birger, liggande i protest på marken, har skapat debatt. Om man lämnar den specifika bilden därhän – saken är större än en enskild uppdatering – väcker vårt sätt att umgås i sociala medier generella frågor om hur vuxna ska förhålla sig till barn.

Föräldrars exponering av barn på internet rymmer rena avarter och verkliga faror: en känd bloggare har exempelvis försvarat sitt val att lägga upp bilder på sitt barn med könet synligt. En 15-årig pojke som har intervjuas i den digitala tidskriften Kit (5/4 2016) berättar hur han anförtrott sig till sin pappa med sina kärleksproblem, för att sedan upptäcka att hans pappa återgett samtalet på Facebook med motiveringen att "första kärleken-grejen" är något "fint". 

På Facebook skriver föräldrar anonymt i gruppen "I regret having children". Gunilla Brodrej har redan nämnt sidan "Reasons my son is crying" där föräldrar lägger upp bilder av barn som gråter av "löjliga" anledningar (Expressen 22/4).

Astrid Lindgrens och Ellen Keys arv

En av det gångna seklets största landvinningar gällde synen på barn som autonoma individer. Tack vare Janusz Korczak, Jean Piaget, Ellen Key, Astrid Lindgren och flera andra frångick man i vår kultur en instrumentell syn på barn, till att betrakta barnet som en människa i sin egen rätt. Inte en ofärdig vuxen. Inte ett verktyg för vuxnas syften.

På sociala medier sker nu något annat. Där är det möjligt att exponera barn genom bilder och uppdateringar på ett sätt som gör dem till en projektion av vuxna och vuxnas värderingar. Att lägga upp en bild på sitt barn blir som att lägga upp en bild på maten man lagat; något som berättar om en själv, och ens begåvning, humor eller prestationer.

Prinsessklänningar och gråt

En bild på sonen i prinsessklänning kan till exempel signalera för världen att mamma eller pappa har rätt värderingar. Men att våga klä ut sig till prinsessa eller gråta av en anledning som kan verka löjlig, kan vara något ett barn tillåter sig just i förhållande till sina föräldrar. 

Barn som uppför sig exemplariskt i förskolan kan lägga sig på marken i protest på vägen hem, just på grund av den intimitet och säkerhet som finns i relation till föräldrarna. Och sådant som är avsett för mamma och pappa bör inte exponeras för resten av världen. 

Det handlar mycket sällan om illvilja när föräldrar delar bilder av sina barn på nätet. Tvärtom vill man berätta vad barnet sagt eller gjort just för att hjärtat svämmar över av kärlek. Fortfarande kan det handla mer om föräldrars behov av bekräftelse eller utlopp för sina egna känslor än om barnet. Och när barns liv läggs ut till allmän beskådan för föräldrarnas skull, innebär det en tillbakagång i synen på barnet som en individ i sin egen rätt.

 

Expressen Kultur TV: Vem ska bestämma – barnet eller Ebba Busch Thor?

 

Av Paulina Neuding

Paulina Neuding är jurist och journalist.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag