Dilsa Demirbag-Sten bemöter ett angrepp från Johan Lundberg.
Axess chefredaktör Johan Lundberg har suttit i sin konservativa tankesmedja på Stureplan och hetsat upp sig över bland andra mig, Sakine Madon och Isobel Hadley-Kamptz. Han tar i senaste numret (5/2010) i för kung och fosterland och ondgör sig över liberaler som inte blint stöttar Ayaan Hirsi Ali och hennes kontroversiella förslag om att den kristna kyrkan ska värva muslimska själar i invandrartäta områden.
Ayaan Hirsi Alis livshistoria är rörande, stark och viktig. Hon har all rätt i världen att berätta om sina erfarenheter, i hur mörk dager islam, hennes familj och det somaliska folket än framställs. Men steget från att hävda sin rätt att berätta till att göra det till normerande politik är stort.
När Hirsi Ali vill lägga sin egen erfarenhet till grund för en politisk lagstiftning som inskränker muslimers rättigheter, säger det en hel del om hennes ideologiska utveckling. Hennes uppmaningar att förbjuda minareter (Expressen 5/12 2009) och masskonvertera muslimer till kristendomen är inte bara odemokratiska utan direkt korkade. Tror Hirsi Ali på religiös evolution? Om hon ändå vill navigera efter en religiös karta, varför förespråkar hon då inte sufismen, en fredlig gren inom islam?
I sin självbiografi Nomad påpekar hon att alla muslimer är individer, bara för att senare gång på gång hävda att ”alla muslimer” är indoktrinerade att ha problem med ”sex, våld och pengar”. Att det finns mängder av miljardärer i den muslimska världen, och att islam inte har patent på våld framgår inte av hennes analys. Hennes familjs och hennes egna problem med att hålla i pengar får gälla för muslimer i gemen.
Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet. Ingen ska hållas ansvarig för någon annans handlingar och yttranden. Det är avgörande för den liberala ståndpunkten. Hirsi Ali vill rädda alla muslimer från islam, som vore värderingar genetiskt betingade eller hade magisk och oemotståndlig dragningskraft.
Om människor väljer ateism, eller bara vill ta till sig det ”goda” i Koranen och Bibeln eller inte läsa mer än var fjärde sida i de heliga skrifterna så är det deras ensak. Det är när tolkningar ger upphov till odemokratiska yttranden (hets och förtal) och handlingar (inskränkningar av andras friheter) som det är relevant med statligt ingripande.
Endast de individer som har förespråkat och begått lagvidriga handlingar är ansvariga, inte alla som kallar sig för muslimer, katoliker eller judar. Varför vill Hirsi Ali straffa även de moderata och demokratiska muslimerna? Svaret är att hon inte bryr sig om dem.
Islamister kräver särskilda rättigheter för islam, i alla muslimers namn. Hirsi Ali vill inskränka samma grupps rättigheter för att komma åt islamister. Den ena gruppen vill kollektivt kompensera och Hirsi Ali vill kollektivt bestraffa.
När Lundberg anklagar några av landets mest klartänkta liberala kolleger för att inte förstå demokrati är det svårt att hålla sig för skratt. Han är så kränkt över kritiken mot Hirsi Ali att man kan tro att hon är en profet. Både Hirsi Ali och Johan Lundberg måste tåla en fri och öppen debatt. Inte minst Lundberg borde veta att det är en förutsättning för demokrati.