Tända ljus för offren på skolan i Trollhättan. Foto: Anna-Karin Nilsson
Tända ljus för offren på skolan i Trollhättan. Foto: Anna-Karin Nilsson

"Rasistiska mördare agerar inte i vakuum"

Publicerad

Terrordådet på Kronans skola i Trollhättan var ett hatbrott, enligt polisen.

Anna Hellgren påminner om att det är vår gemensamma uppgift att bekämpa rasismen.

Sverige har en diger och vedervärdig nutidshistoria av rasistiska och rasideologiska våldsdåd. Lasermän, mordförsöket på Showan Shattak i Malmö, nazister som stormar mot barnfamiljer i Kärrtorp. Mellan 1999 och 2009 mördades 14 personer av högerextremister med politiska motiv. Vissa av dem är människor vars namn vi alla minns, platserna där de dog är för evigt förknippade med våld. Kode, Klippan, Sätra, Malexander. John Hron, Gerard Gbeyo. Björn Söderberg, Robert Karlström och Olov Burén.

Och nu än en gång det ofattbara: En rasistisk mördare går in i en skola, "marscherar" omkring enligt polisen, och väljer ut sina offer utifrån hudfärg.

Ahmed Hassan, 15 år.

Lavin Eskandar, 20 år.

Nu är de 16.

Terrorattack i Trollhättan

Som redan påpekats är morden på Kronanskolan i Trollhättan den värsta terrorattacken i Sverige sedan 1940, då kommunistiska Norrskensflammans redaktionslokaler sprängdes. Trollhätteterroristen är död, och även om polisen hittills varit mycket tydlig med att morden var ett rasistiskt hatbrott kommer vi kanske aldrig att få veta de exakta detaljerna i hans bevekelsegrunder.

Men vad vi vet sedan tidigare är att rasistiska mördare inte agerar i ett vakuum. Den första lasermannen, John Ausonius, påverkades starkt av att Ny demokrati bekräftade hans invandrarhat. 1990-talet var ett våldsamt årtionde. Arbetslöshet, stort flyktingmottagande, hårdnande politisk retorik mot invandring. Flyktingförläggningar brann och nazister både mördade, misshandlade och marscherade.

Det finns paralleller till i dag, även om tiden och politikens förutsättningar är andra. Å ena sidan en allt mer högröstat alarmistisk kör som beskriver Sverige som stående vid avgrundens rand, med fallna gränser och kollapsade välfärdssystem. Å den andra ett populistiskt enfrågeparti – stoppa invandringen – i riksdagen som nyligen flyttat farm sina positioner ytterligare. På ett torgmöte – med uniformerade nazister i publiken – utmålade nyligen Kent Ekeroth, medlem av riksdagens justitieutskottet, flyktinginvandring som "vår undergång" samt utnämnde partiets anhängare till "en motståndsrörelse" och "en spjutspets för att ta vårt land tillbaka".

Retoriken och samhällsklimatet, påpekar Expo, riskerar att leda till fler attentat.

Rasismen å sin sida, den som flödar över på nätet och i fikarummen, verkar vara en svensk konstant, alltid redo att växa sig starkare när tillfälle ges.

Den rasistiska ådran måste upp i ljuset

Tyvärr verkar polisen och Säpo inte ha lärt sig hur latent nära högerextremister är att ta till våld (minns den magra utkommenderingen till Kärrtorp, trots underrättelser om "besök" från Svenska motståndsrörelsen). I en intervju med TV4 så sent som i tisdags informerade polismästare Stefan Hector allmänheten om sökandet efter gärningsmän bakom de senaste bränderna på flyktingförläggningar: polisen söker brett, däribland i den autonoma miljön.

Den autonoma vänstern kan beskyllas för mycket om man är på det humöret, inklusive attacker mot Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, men rasistiska mordbrännare är man inte.

Jag påstår inte att polisen borde ha haft koll på terroristen i Trollhättan, men jag önskar innerligt att den, tillsammans med Säpo, till slut förmås att en gång för alla ta hoten från rasideologiska och rasistiska miljöer på allvar. Deras snabba insats på Kronanskolan, som med stor sannolikhet räddade liv, visar att förberedelser och övning spelar roll.

Samtidigt måste den djupt liggande rasistiska ådra som rinner genom vårt samhälle, och som inga demokratiinsatser hittills har rått på, upp i ljuset. Det är vår gemensamma plikt att bekämpa den en gång för alla.

Det är en livsviktig uppgift.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida