STUDERA TEXTEN! Så här borde det se ut i Svenska Akademien, men bilden föreställer regissören Stefan Metz och ensemblen som spelade "Bibeln" på Göteborgs stadsteater 2011. Foto: Amelie HerbertssonSTUDERA TEXTEN! Så här borde det se ut i Svenska Akademien, men bilden föreställer regissören Stefan Metz och ensemblen som spelade "Bibeln" på Göteborgs stadsteater 2011. Foto: Amelie Herbertsson
STUDERA TEXTEN! Så här borde det se ut i Svenska Akademien, men bilden föreställer regissören Stefan Metz och ensemblen som spelade "Bibeln" på Göteborgs stadsteater 2011. Foto: Amelie Herbertsson
Kerstin Ekman. Foto: Cornelia NordströmKerstin Ekman. Foto: Cornelia Nordström
Kerstin Ekman. Foto: Cornelia Nordström
Inte den viktigaste boken för svenska språket. Foto: Börge SkotesInte den viktigaste boken för svenska språket. Foto: Börge Skotes
Inte den viktigaste boken för svenska språket. Foto: Börge Skotes

Rädda skriften för svenskans skull!

Publicerad

Kyrkohandboken betyder mer för det svenska språket än Bibeln, men den nya versionen håller inte måttet.

Sofia Lilly Jönsson uppmanar Svenska Akademien att intressera sig för materialet innan det är för sent.

O Svenska kyrkan, du märkliga hybrid av sossemyndighet, antik folkrörelse och medlemsdemokrati där nio av tio medlemmar inte röstar i kyrkovalen:

Varför förslösar du ditt arv?

Jag talar om kyrkohandboken som styr alla gudstjänster i församlingarna, från högmässa till begravning. Historiskt sett har den antagligen betytt mer för det svenska språket än Bibeln. Nu kommer den åttonde versionen sedan reformationen. En ganska big deal, för att prata svenska.

Den isolerade folkkyrkan

Att Svenska Akademien inte svarade på remissen i första vändan gjorde mig ledsen på riktigt. Så isolerad är alltså folkkyrkan i dag att inte ens den institution som för inte så länge sedan hade detta som en av sina huvuduppgifter verkar märka vad kyrkan sysslar med.

Många kritiker säger nämligen att handboksförslaget inte håller måttet varken teologiskt, musikaliskt eller stilistiskt. En sådan kritik är inte ny. "Den gamble kyrkeordningen är godh nogh, elliest blifwer stor irring i församblingen", heter det till exempel i prästeståndets utlåtande inför 1652 års riksdag.

Minns Kerstin Ekman

Men att kritik har hörts förr betyder inte att den inte är relevant. När psalmboken bearbetades på 1980-talet var författaren och Akademiledamoten Kerstin Ekman en av dem som engagerade sig. I ett direktörstal inför utgivningen av den nya psalmboken tyckte hon att språket var alltför modernt och ville höra "den gamla rösten, en annorlunda, svår att förstå. Kanske var de som levde före oss inga stollar eller omyndiga eller ens omedvetna. Kanske är det vi som är barnsliga i religiösa ting".

Den här gången är förändringarna kanske ännu mer långtgående, men det kräver en del tid att sätta sig in i förslaget.

En syndabekännelse som byter ut ordet synd mot brustenhet, för att ta bara ett kritiserat exempel, bör innebära en förändring av svenska språket på ordlistenivå. En blindtarm kan brista och jag kan brista ut i sång, men brister jag själv när jag går emot Guds vilja?

Vad är ett Kristusrop?

Eller, nej jag måste faktiskt ta ett exempel till, för vad är ett "Kristusrop" för någonting? Om ni inte visste det så är det ett Kyrie, men det ordet tycker handboksförfattarna är alldeles för gammaldags för moderna människor.

Professorn i kristendomens historia vid Göteborgs universitet Bertil Nilsson har anmärkt att "problemet med 'Kristusrop' är väl dels att det är tvetydigt - vem är det som ropar, Kristus? - dels att man nog skulle bli minst sagt förvånad i högmässan om någon verkligen började ropa". Detta skriver Nilsson i den Facebookgrupp som blivit den viktigaste kanalen för kritik, eftersom några officiella vägar till de handboksansvariga knappt är öppna.

Processen har varit sensationellt otransparent med tjänstemän som gått fram och tillbaka mellan sakkunniga forskare och kyrkostyrelsen, med förlorad information i varje led som följd.

Lär av Norge

Jämför med den norska processen till en ny psalmbok nyligen: prövotiden i församlingarna för materialet var fyra år, en arbetsgrupp med kyrkomusiker och teologer träffades månatligen, information lades ut på nätet så att vem som helst kunde se hur arbetet fortlöpte.

Kungliga Musikaliska Akademien har tagit ställning och arrangerar bland annat ett samtal i Storkyrkan den 23 februari och ett seminarium i mars med rubriken "Musiken och riten". Här är ett förslag till De Aderton:

Gå till kollegerna på musiksidan och be att få läsa deras remiss från förra omgången. Tillsätt en liten arbetsgrupp, kanske med ett par adjungerade förmågor, och författa ett remissvar före den 15 maj. Strunta i kyrkokansliets mall om den är lika fyrkantig som förra gången; det är bara för statistiken. Skriv fritt från hjärtat, med snille och smak.

Arvet är inte Svenska kyrkans att förslösa.

 

Sofia Lilly Jönsson

kulturen@expressen.se

 

Sofia Lilly Jönsson är musikkritiker och chefredaktör för tidskriften Evangelium.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag