Den franska dirigenten och tonsättaren Pierre Boulez har gått bort. Lars Sjöberg minns en vetgirig stjärna med brett inflytande. Foto: Christophe Ena
Den franska dirigenten och tonsättaren Pierre Boulez har gått bort. Lars Sjöberg minns en vetgirig stjärna med brett inflytande. Foto: Christophe Ena

Pierre Boulez blir en saknad tonsättare

Publicerad

Den franska dirigenten och tonsättaren Pierre Boulez har gått bort. Lars Sjöberg minns en vetgirig stjärna med brett inflytande.

Och så med ens är det ingen kvar. Ingen som längre driver den musikaliska utvecklingen framåt, ingen som vetgirigt fortsätter studera relationerna mellan musikens tre slags materia frekvens, rytm och klangfärg för att lyssna sig till vart konfrontationer och samspel skall leda i slutändan. Förresten hade Pierre Boulez själv sedan närmare fyrtio år sett slutstationen, lämnat tonsättarkarriären och i stället slagit in på återskaparens bana, stjärndirigentens. Kompositörerna fick bekänna sig till den kitschiga postmodernismen bäst de kunde.

 

Det kommer att ta lång tid innan Pierre Boulez alla betydelser kommit att ha utvärderats till fullo. Han var tonsättaren, interpreten, mentorn, administratören och fyrbåken. Där finns många trådar att börja nysta i. Själv träffade jag honom personligen vid flera tillfällen, första gången 1968 när jag intervjuade honom i Bayreuth där han inledde sin Wagnerkarriär med "Parsifal", sju år före hans samarbete med Patrice Chéreau i den allmänt omstörtande nytolkningen av Nibelungens ring. Sedan korsades våra vägar hösten 1973 i Bordeaux, där han i ett fallfärdigt ruckel till hamnmagasin dirigerade egna verk, däribland det delvis elektroniskt styrda Explosante-Fixe. Men lagom till "Domaines" där Michel Portal förväntades låta sin klarinett besöka skilda orkestergrupper drabbades hamnmagasinet av ett regn för vilket orden skyfall knappast ens var förnamnet. Boulez dirigerade lika exakt och avmätt som vanligt medan Portal fick söka sig helt nya vägar till sina sjöblöta medmusikanter.

 

Men mest minns jag ändå hans framförande i Strasbourg, vintern 1969 kanske det var, av jätteverket "Pli selon pli" och jag kände att det här greppar jag inte, inte än, inte på länge, men jag visste att det var stort, större än det mesta. Och på Spotify söker jag upp fjärde satsen och låter mig åter uppslukas av de fyra xylorimbornas strömmar av basalt och lava.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag