Petra Östergren Foto: Orlando G Boström 2010
Petra Östergren Foto: Orlando G Boström 2010

Petra Östergren: Berättelsen om Esmara

Publicerad
Uppdaterad
Nils Schwartz läser Petra Östergrens nya roman Berättelsen om Esmara.
För Petra Östergren är romanen ett fortskaffningsmedel, inte ett meditationscentrum. Stilidealet i hennes första roman verkar vara hämtat hos Enid Blyton. Huvudpersonen Esmara är en vuxen queerversion av pojkflickan George i Femböckerna.
Hon är född i Tornedalen i en välbärgad släkt och förväntas förvalta ett familjeägt hyreshus i Vasastan när hon flyttar till Stockholm för att plugga på Handelshögskolan. Hon gör mer än det – så ung hon är kastar hon sig på en skenande karusell av köpa, renovera och sälja fastigheter såväl i Stockholm som omkringliggande landsbygd.
Samtidigt umgås hon i huvudstadens mer eller mindre anarkistiska queerkretsar, och när hon skaffar sig pojkvän är det det rimligt nog en IT-expert som tidigare har varit kvinna.
Det trauma Esmara bär på och som hon inte låter någon nudda vid är att hon som femåring såg sin mor mördas. Östergren har, fastän vuxen, varit med om samma sak, vilket hon har dokumenterat i en tidigare bok. Petra Östergren har ett så rikt stoff att ösa ur – traumat, bisexualiteten, Tornedalen, fastighetsaffärerna, släktmotsättningarna – att hon borde ha hanterat det på ett annat sätt än att just bara ösa.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag