Om inte stockholmarna protesterar nu så får de skylla sig själva när nya Slussen står färdigt 2018. Staden har genom åren skött den offentliga presentationen av de olika förslagen så väl man kan begära. Nu visas det reviderade vinnande förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor i Sjömanshemmet vid Slussen och medborgarna är välkomna med synpunkter. Jag tittar i den digitala gästboken: Cirka 80 procent är negativa. Jag förstår dem.
Tänk dig att du 2018 står på Södermalmstorg eller Ryssgården, torget utanför t-banan och Stadsmuseum. Den öppna platsen med den vida utsikten och stora rymden är sluten och du skymtar bara glimtvis Gamla stan; utblicken mot Kastellholmen och inloppet till Stockholm är stängd. Framför dig har du i stället en skärm av nybyggen i glas, stål och betong, avsevärt högre än Stadsmuseum.

Står du på kajerna vid Gamla stan skymmer samma skärm den fria utsikten över den levande och varierade bebyggelse från olika tider som i dag klättrar upp mot Söders höjder. Är det så du vill ha det?
Stadens politiker verkar ha sett den gamla klöverbladskonstruktionen mest som en irriterande outnyttjad kommersiell yta – inte som ett fantastiskt industriminne som kunde bli basen för en ombyggnad.
Inte oväntat vann det förslag som erbjöd de största kommersiella ytorna ovan och under jord, och det är de ytorna som ska inrymmas i den brutala skärmen av stora huskroppar, bakom glasfasader av en typ som redan översvämmar världen från Singapore till Borlänge. Ja, men vi kommer ju att få en slussterrass och en kajpromenad utmed Södermalmsbranten fulla med mysiga kaféer!
Det är bara det att promenadstråken ligger mot norr och i djup skugga under de nya byggnaderna: ingen kommer att vilja flanera där i skuggig snålblåst. För att det nya förslaget överhuvudtaget ska kunna tas på allvar måste det centrala, triangulära huset lyftas bort.

Gestaltningsplanens texter är oroväckande illa skrivna och strör klichéer och superlativer som i en platt reklambroschyr: Nya Slussen ska bli en ”mötesplats i världsklass” och det nya Slusstorget en ”ikonplats”. Eller dessa visdomsord: ”Något som i allmänhet upplevs som en stor kvalitet på offentliga platser i stora städer är att dessa fungerar som mötesplatser för stadens invånare.” Man erkänner att det redan i dag finns ett par fungerande mötesplatser kring Slussen men förtiger en av de vitalaste, Debaser
– den kommer nämligen att försvinna.
Vi står inför den största omvandlingen av Stockholm sedan ödeläggelsen av Klara. Ingen stad mår bra av att bevaras som museum men förändringar kräver varsamhet och känslighet för topografi och estetik.
De nya planerna genomförs av samma allians mellan borgare och socialdemokrater som vid cityomvandlingen, utifrån samma modernism utan känsla för platsens historia. Lär de sig aldrig, är de inte ens rädda om sitt eftermäle?

Tack vare en internationell arkitektopinion avblåstes den galna placeringen av ett nytt stadsbibliotek. Men i västra Klara och Vasastan planeras för fullt en gigantisk omvandling som Göran Rosenberg i DN nyligen kritiserade för att styras av en tanklös råkommersialism.
Vi har tyvärr förlorat den protestkultur som räddade almarna. Många putsar numera hellre på sina privata bostadsrätter än engagerar sig i det gemensamma stadsrummet. Men jag uppmanar alla stockholmare att studera förslaget till nya Slussen: granska noga husens skala, takhöjden under den åttafiliga motorledsbron, ljusförhållanden, skuggor och utsikter. Ta sedan en promenad runt Slussen och pröva vad förslaget får för konsekvenser.
Är det så du vill ha det?

FOTNOT. I kväll anordnar Stadsbyggnadskontoret i Stockholm en temakväll och
diskussion om Slussen som mötesplats i ABF-huset på Sveavägen kl.19.00.