STÖRST I HIMMELRIKET. Påve Franciskus är känd för att värna om de svaga. Foto: Pablo Martinez Monsivais / APSTÖRST I HIMMELRIKET. Påve Franciskus är känd för att värna om de svaga. Foto: Pablo Martinez Monsivais / AP
STÖRST I HIMMELRIKET. Påve Franciskus är känd för att värna om de svaga. Foto: Pablo Martinez Monsivais / AP
Påven bryr sig även om de starka. Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅNPåven bryr sig även om de starka. Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
Påven bryr sig även om de starka. Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
Expressen Kulturs medarbetare Joel Halldorf. Foto: Mikael SjöbergExpressen Kulturs medarbetare Joel Halldorf. Foto: Mikael Sjöberg
Expressen Kulturs medarbetare Joel Halldorf. Foto: Mikael Sjöberg

Nu är det påven som står upp för Europa

Publicerad

Franciskus tar emot flyktingar, äter med tiggare och predikar för mångfald och dialog.

Joel Halldorf ser hoppet om fredens Europa återuppstå i Vatikanen.

Vi lever i en värld som söker efter ledarskap, men ofta förväxlar det med slagfärdighet och lättsinniga förenklingar. I denna tid framstår påve Franciskus allt mer som den globala politikens moraliske ledare.

I helgen mottog han det prestigefyllda Karlspriset, som delas ut till personer som har främjat europeisk enhet.

Franciskus saknar företrädaren Benedictus intellektuella briljans. Det är ingen slump att medier oftare rapporterar om hans spontana symbolhandlingar och kommentarer, än om hans tal. Vi är vana att höra om påven som väljer en enkel lägenhet före palats, som åker Fiat i stället för limousine, äter med tiggare och tvättar invandrares fötter.

Talen däremot hör man inte lika mycket om. Men när han får till det från talarstolen lyckas han förena rollerna av gammaltestamentlig profet, politisk visionär och andlig själasörjare.

Helgens tal var sannolikt påvens bästa hittills, och innehöll allt detta. Bredvid honom på estraden satt EU:s ledare Jean-Claude Juncker och Donald Tusk. I detta sällskap utbrast Franciskus i profetisk anda:

"Vad har hänt med dig Europa, humanismens hem och förkämpen för mänskliga rättigheter, demokrati och frihet?"

 

LÄS MER: Tacka fan för Svenska kyrkans öppna portar

Europa som fredsprojekt

Talet var en kallelse till omvändelse till den vision av Europa som formulerades av stormaktsledarna Robert Schuman, Alcide De Gasperi och Konrad Adenauer efter andra världskriget. Europas "founding fathers", som Franciskus kallade dem.

För dem var Europa ett fredsprojekt. Det handlade om att bygga broar, inte murar och vara beredd att göra uppoffringar för fred. Europa har aldrig varit ett slutet system, fortsatte påven, utan alltid en öppen, dynamisk och mångkulturell gemenskap.

Förmågan att integrera var talets centrala tema. För att bygga en civilisation på öppenhet och solidaritet krävs, betonade han, en kreativ förmåga att skapa nya synteser. Det är inte mångfalden i sig som är hotet, snarare kraven på konformism.

Detta är intressant också utifrån en svensk kontext, där gränserna för tolerans diskuteras allt mer i debatter om handhälsingar och badtider. Det påstås ofta att Sverige bara rymmer en åsikt, men jag skulle säga att vi är ett två-åsiktsland. Kring varje fråga formeras två läger som driver varandra mot respektive positions ytterkant. I detta fall dem som i relativismens anda lägger sig platt för allt som kan kallas kultur, mot dem som på sin höjd tillåter invandraren att krydda maten aningen annorlunda.

 

LÄS MER: Religion orsakar inte våld

Drömmen om humanismen

I kontrast till detta lyfter påven det nötta ordet dialog, ett ord vars innebörd det är värt att påminna sig om. Sann dialog bygger på skillnad: att jag möter den andre utan att utplåna mig själv. Om jag anpassar mig helt eller kräver konformism utplånas skillnaden och samtalet dör.

Integration blir utifrån denna modell ett dialogiskt givande och tagande, där varje nyanländ kultur skapar möjlighet för en ny syntes i det oändliga projektet Europa.

Franciskus beskriver Europas som en vision för framtiden snarare än en modell fixerad i historien. Därför är det logiskt att han avslutar i Martin Luther Kings anda, med att tala om sin dröm för Europa: drömmen om en ny europeisk humanism, präglad av ekonomisk solidaritet, respekten för liv och förmåga till dialog. Ett Europa, avslutar han, om vilket det inte kommer sägas att hennes engagemang för mänskliga rättigheter var hennes sista utopi.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra texter.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag