Susan Faludi på Göteborgs bokmässa 2008. Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIXSusan Faludi på Göteborgs bokmässa 2008. Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX
Susan Faludi på Göteborgs bokmässa 2008. Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX
"Mörkrummet"."Mörkrummet".
"Mörkrummet".

Pappa vill vara ensam i rampljuset

Publicerad

"Mörkrummet" är Susan Faludis berättelse om pappa Stéphanie, född Steve och tidigare hustyrann. 

Martina Montelius spårar en faderstyp som, oavsett kön, kräver endast en person på scenen – hen själv.

Under min sista genomläsning av Susan Faludis “Mörkrummet” ligger jag på sjukhus över natten. Det är inte rumsgrannarnas snarkningar och ångest som håller mig vaken. Det är boken. Med droppet som metronom omsluts min hjärna av Susan Faludis pappa, som liknar alla andra pappor jag läst om sedan jag började läsa pappaskildringar och feministisk litteratur. Dominant, våldsam och emotionellt otillgänglig. 

Samtidigt liknar han ingen av dem, ty berättelsen om Steve Faludi, född som István Friedman i Ungern, död som Stéfanie Faludi innan boken hann komma ut, inleds med att dottern Susan år 2004 får ett mejl från sin far, med upplysningen att hon genomgått en könskorrigering på ett sjukhus i Thailand. 

På Stéfanies direkta uppmaning börjar Susan arbeta med en bok om den kvinna som nu, efter 25 år av i stort sett ingen kontakt, deklarerar att hon fortfarande vill vara hennes pappa. 

Pappa berättade om sex

Min egen pappa satt faktiskt vid sängkanten en stund förra gången jag låg på sjukhus, när jag var nio. Den gången var droppslangen svår att krångla in. Han distraherade mig med berättelser. Påfallande ofta handlade min fars berättelser om hans egna identitetskriser, vilka för det mesta var av sexuell natur. 

På så sätt känner jag igen mig i Susans berättelse; det livslånga ämbetet att på olika sätt släpa på en mycket skör och oberäknelig fars kast mellan hjälplöshet och maktfullkomlighet. Man vänjer sig vid rollen. Jag finns inte i den här historien. Det är bara han som finns. Boken handlar om honom.

 

LÄS MER: Nils Schwartz om Susan Faludis "The terror dream" 

 

Från brutal macho till hjälplös kvinna

Stéfanie ser bara fördelar med sin nya kvinnokropp. Hon låter män sköta allt åt henne; “Jag lyfter inte ett finger!”. Kvinnosynen är intakt. Hon har bara bytt: från brutal machosnubbe till hjälplös liten kvinna. 

István Friedman överlevde andra världskriget genom att låtsas vara kristen (han var jude). Steve Faludi överlevde vardagen genom att låtsas vara stenhårt diktatorisk familjefar. Och det slår mig att Stéfanie Faludi tycks hantera sin nyvunna kvinnoroll genom att spela kvinna, trots att det är vad hon de facto är. 

På så sätt är hon en perfekt provkarta över det Faludi ägnat sin yrkesgärning åt att dissekera: människornas roller i världen, hur de förändras i takt med samhället, eller hur samhället förändrar dem.

 

LÄS MER: Hanna Johansson sätter skrattet i halsen av "Vita kränkta män"  

 

Hur vi gör våld på varandra

I “Mörkrummet” lyckas Faludi med något som gränsar till det övermänskliga för en författare. Hon berättar om den i individen djupt inhamrade paniken över att ha en personlighet som måste pressas in i ett sammanhang. Hur vi gör våld på varandra på grund av den. 

Så belyser hon en bit i taget den mänskliga och politiska scenen: familjen, sexualiteten, stigmatiseringen av snart sagt alla samhällsgrupper utom de starka männen (här hör jag en oändlig kör av starka män pipa indignerat, men mina hörselkåpor hålls på plats av miljontals söndersmällda fingrar världen över), sin egen uppväxt och tillblivelse som feminist, men också Ungern, judehatet, den spricka i världshistorien som genomlevdes av hennes far. 

Och i min arm sitter för alltid en droppnål som heter Stéfanie.

 

SAKPROSA

Susan Faludi

Mörkrummet

Översättning Emeli André

Leopard Förlag, 368 s.

 

 

Martina Montelius är författare, dramatiker och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Ibland är man lessen ibland är man glad".

Martina Montelius
Martina Montelius
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag