POPULÄR PATRIOT. George Orwell var en underhållande moralist.POPULÄR PATRIOT. George Orwell var en underhållande moralist.
POPULÄR PATRIOT. George Orwell var en underhållande moralist.
"1984"."1984".
"1984".

"George Orwell är ännu kusligt aktuell"

Publicerad

George Orwell förenade det bästa i konservatismen och socialismen.

Ulrika Knutson läser en rolig och kusligt aktuell tänkare.

Om den engelske författaren George Orwell tittat sig i spegeln måste han ha känt sig precis som Chaplin i "Diktatorn": si där, ännu en skinntorr kopia av Hitler. Distinkt liten mustasch under lång näsa.

Han var en paradoxernas man; antikommunist som brann för socialismen, vänsterman som avskydde vänstern, pacifist som slogs i Spanien, ateisten som var religiös.

Nu kommer ett knippe av hans essäer i urval, "Som jag behagar", i översättning av Peter Handberg. De flesta finns på svenska tidigare, men Orwell ska alltid komma i nya upplagor. Han står på Listan.

Lättstötta ryssar

När George Orwell dog i lungsot 1950 hade han precis blivit världsberömd. Han hade gett ut både "Djurfarmen" och framtidsdystopin "1984". Satiriska klassiker, båda två. Men "Djurfarmen" blev refuserad fyra gånger. Precis efter kriget var det ingen som ville stöta sig med Stalin. En förläggare trasslade in sig för att det handlade om grisar. Det kunde vara kränkande att liknas vid en gris, om man var lättstött. Och lättstötta var ju precis vad ryssarna var.

Det lilla förlaget Secker & Warburg slog till och "Djurfarmen" blev en global succé. Alla kände igen fabeln om att alla djur är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra.

Rolig moralist

Orwell är mycket mer moralist än filosof. Därför ska man inte bli förvånad om han motsäger sig, eller börjar predika. Det gör han ofta. Men han är något så sällsynt som en rolig moralist. Ofta kusligt aktuell. Inte bara beroende på tidsandan, utan därför att han har den konservatives pessimistiska syn på människan, men socialistens tro på det goda.

I vår tid är han omkramad som få, just för att han såg totalitarismens faror. "Det kalla krigets James Dean" har han kallats. Han dog ju innan han hunnit bli tjatig. Han hade som socialistisk soldat på regeringssidan i Spanien på nära håll upplevt ryssarnas svek. I retoriken hyllade Moskva den spanska republiken, men i praktiken ströp man tillgången på vapen.

Antisemitism kan attrahera

Yttrandefriheten är alltid central för Orwell, och han hyllar inte bara den andres frihet, utan söker gärna motståndarens bästa argument. Hans essä om antisemitism är uppfordrande. Varför andra lågpannade idioter hyser dessa föråldrade idéer är ointressant, menar Orwell. Alla bör i stället fråga sig: Varför attraheras jag av antisemitism?

Han recenserar Hitlers "Mein Kampf" och håller diktatorn räkning för att han ser idealismens värde. Hitler "vet att människor inte bara vill ha bekvämlighet, säkerhet, kortare arbetstid, hygien och preventivmedel". De vill också ha kamp och självuppoffring, för att inte tala om trummor.

Temat berörs också i essän "Kan socialister vara lyckliga?". Orwell citerar den beundrade Charles Dickens "En julsaga", som lästes högt för Lenin på dödsbädden. Lenin lär ha funnit "den borgerliga sentimentaliteten" fullkomligt oacceptabel.

Sökes: broderskap

Orwell själv har förståelse för tårarna, men det är inte lyx och lycka som får en socialist på fötter: "Män offrar inte livet i inbördeskrig eller torteras i Gestapos hemliga fängelser för att få till stånd ett paradis med centralvärme, luftkonditionering och lysrör." Nej, det är broderskapet de söker, menar Orwell, som alltid sublimerande kristna värden.

Själv bokmal föraktade han, naturligtvis, intellektuella. De var självgoda och insnöade asketer. Även kommunismens bödlar hade ju varit intellektuella. Ett torftigt och grått släkte utan sinne för livets goda, precis som dissidenten Winston i "1984". I den romanen ligger livets hopp hos det Enkla Folket, särskilt hos en fet kvinna som hänger tvätt på bakgården och sjunger sentimentala schlagers.

Matronor och malätna män

Orwell skrev en underbar essä om arbetarklassen på vykort en gång, "Skämtvykorten - Donald McGills konst". En kärleksförklaring till flottiga badorter, skummande öl, yppiga matronor i för trång baddräkt och små malätna män i badring. Allt som lockar fram Orwells patriotism. Han är stundom en nästan påfrestande hurtig patriot, men det är han för att mota nationalismen i grind.

Nationalism är det värsta han vet:

"Varje nationalist är hemsökt av tron att det förflutna går att förändra. Han tillbringar en del av sin tid i en fantasivärld där saker och ting sker såsom de borde ha skett."

En dagsaktuell kommentar. Överallt i vårt gamla Europa hoppas man innerligt att historien ska skärpa sig. Många är beredda att hjälpa den på traven, till priset av förlorad rättssäkerhet, frihet och demokrati.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Ulrika Knutson
Ulrika Knutson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag