MANLIG SEXUALITET. Sergei kopplar greppet om Katerina i Lady Macbeth från Mtsensk. Foto: MATS BÄCKER Foto: Mats Bäcker
MANLIG SEXUALITET. Sergei kopplar greppet om Katerina i Lady Macbeth från Mtsensk. Foto: MATS BÄCKER Foto: Mats Bäcker

Operasexism

Publicerad

När Expressens kritiker pekade på bristande genusmedvetenhet på Göteborgsoperan blev svaret brutalt.

Gunilla Brodrej beskriver varför ledande operapersonligheter vill tillrättavisa henne med "ett rejält kylskåpsknull".

På den Facebooksida som tillhör Göteborgsoperans ­dramaturg Göran Gademan har de drygt 500 vännerna (en rätt stor del av opera-Sverige) nyligen kunnat läsa några kommentarer som dessvärre bekräftar min uppfattning om operahus som uppehållsrum för Benny Hills lärjungar. Jag kommer till innehållet i den tråden. Först en kort resumé.

Den manliga blicken ligger tung över operascenerna. I två kortare texter, en på sidan och en på min blogg, har jag den senaste tiden försökt belysa den bristande genusmedvetenheten. Det framåtsträvande operakollektivet Opera nova/Operaimprovisatörerna initierade för en tid sedan ett panelsamtal i ämnet opera och kön och spelar en föreställning där män och kvinnor byter roller. Detta experiment må vara väl beprövat i teatersammanhang sedan decennier, men operan är av naturen en trögflytande massa och rörande sist med det senaste.

I panelsamtalets publik satt bland annat många intresserade elever från Operahögskolan, en regiprofessor och rektor. Som färskt exempel på den manliga regiblicken nämnde jag Graham Vicks uppsättning av Dmitrij Sjostakovitjs opera Lady Macbeth från Mtsensk på Göteborgsoperan.

Denna spektakulära uppsättning innehåller en rad scener som förhärligar den råa manliga sexualiteten. Bland annat framställs det som om bondflickan Aksiniya skulle tycka om att bli sextrakasserad. Här ser ni en glad tjej som gillar att bli påsatt bakifrån i en grävskopa medan ett 20-tal män tittar på. Aksinya tilldelas ingen djupare roll än denna att vara ett av häradsbetäckarens villiga offer. Inte ens Sjosta­kovitj hade reducerat henne till slampa. Men det gör Vick.

 

Trots att den här operan är en sorts brutal Fröken Julie, där den kärlekstörstande herrskapskvinnan på ett våldsamt sätt tar kommando över sitt eget liv och sin sexualitet blir hon en ­spegelbild av regissörens fantasier om kvinnans njutning. För honom verkar det exempelvis viktigare med en tydlig metafor för den manliga sädesuttömningen än att skildra hennes orgasm.

Ursäkta om jag är så detaljerad, men i detta fall är det befogat. Sjostakovitjs musik är bitvis en målande pornofoni. Och när den ska gestaltas på scenen blir det tydligt vems sexualitet som kommer i fokus. Här lämnas ingenting till publikens fantasi. Katerina blir påsatt bakifrån mot ett kylskåp så att dörren flyger upp och mjölken spills ut.

När jag angav Lady Macbeth som ett exempel på det dominerande manliga anslaget försvarade sig Göteborgsoperans dramaturg Göran Gademan dels med att sopranen var med på det och att regissören och dramaturgen, han själv, var bög. Det var inte bara jag i panelen som reagerade. Det är ju resultatet som räknas.

 

Göran Gademan har svarat på min blogg, men också fortsatt samtalet på Facebook där maken Sören Tranberg (redaktör för tidskriften Opera), en solist i Göteborgs-operans ensemble samt några andra operaintresserade vänner fantiserar om mitt sexualliv. De tycks dela den gamla välkända vanföreställningen om att bara en kvinna blir penetrerad så blir hon snäll. Dessvärre exemplifierar den här tråden just den typen av föreställningsvärld som präglar somliga opera­föreställningar.

NN: "Tror att hon behöver ett rejält kylskåpsknull."

Gademan: "Där satte du fingret på den ömma punkten, NN."

Operasångare: "Hon har nog fått för lite..."

Tranberg: "Ömma punkten: Kylskåpshandtaget, eller..."

Gademan: "hahaha".

 

All dramatik, men i synnerhet operarepertoarens i många fall föråldrade berättelser kräver medvetna, kunniga och intressanta regissörer och dramaturger för att skapa angelägna föreställningar för dagens publik. När en förkrossande majoritet av dessa verk dessutom är skapade av män behöver varje institution ett livaktigt genusarbete. Inte minst om man som Göteborgsoperan finansieras med allmänna medel.

 

För 2012 fick Göteborgsoperan ett ökat anslag på fem miljoner. Under 2011 var operans intäkter 412 miljoner, varav västra Götalandsregionen ­betalade 180 miljoner och staten 114 miljoner. I operans styrelse sitter folkvalda representanter från Moderaterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Göteborgsoperan leds av Lise-Lotte Axelsson. Hon arbetar tätt tillsammans med Göran Gademan, husets dramaturg, som är en sorts rådgivare vad gäller repertoar, rollbesättning och val av regissörer. Han sitter även i styrelsen för Operahögskolan i Stockholm.

Häromdagen fick jag ett anonymt tips om den sexistiska tråden på Facebook. Jag är inte särskilt förvånad. Men ännu mer desillusionerad. Nu vet också ni vilken sorts samtal som förs bakom scenen på Göteborgsoperan.

 

FOTNOT. Facebooktråden är numera borttagen.

 

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida