Nils Petter Sundgren klipper Filmkrönikan 1963. Foto: Ronny Karlsson
Nils Petter Sundgren klipper Filmkrönikan 1963. Foto: Ronny Karlsson

Nils Petter Sundgren: Inte bara bio

Publicerad
Uppdaterad
Johan Croneman läser Nils Petter Sundgrens memoarer "Inte bara bio".
”Hur skulle du vilja beskriva honom”, undrade en god vän för en tid sedan. Vi pratade om Nils Petter Sundgren apropå hans kommande självbiografi. Efter en stunds funderande sade jag: ”Espri och elegans”.
Vi har sprungit på samma filmvisningar i mer än 20 år – vi har under två decennier växlat artigheter under kanske sammanlagt en kvart. Jag har sett honom i tv i 45 år. Läst honom, beundrat honom – och irriterat mig på honom.
I ett av få personliga påhopp i sin självbiografi Inte bara bio, skriver Nils Petter Sundgren om en av sina kritiker, Gunnar Bergdahl, att han inte var helt säker på om Bergdahl någonsin hade sett Filmkrönikan, klassikern som Sundgren ledde i otroliga 28 år.
Så kan man också sticka huvudet i sanden.
Vi var många som i perioder var skeptiska, milt uttryckt, till institutionen Filmkrönikan. Det var vår skyldighet, både som unga, som arga och som filmälskare. Krönikan utvecklades mer och mer mot en repertoarguide, bra för tittarna, särskilt bra för de stora bolagen – vi som var mer än intresserade ville också ha något annat, något som inte bara bökade i veckans tablå.
Vi tyckte också att Nils Petter blev allt tröttare – och hade han några egna åsikter? Han skall vara lycklig över att han besparades alla invektiv från expertsoffan. Men tittade, Nils Petter, det gjorde vi. År in och år ut.
Nils Petter Sundgren ägnar rätt många sidor i sin självbiografi åt sina år på Filmkrönikan, några av biografins bästa sidor handlar om hela tv:s utveckling från 60-talet och framåt. Några av de mest spännande kapitlen handlar om tv på 70-talet, kanalklyvningen, radikaliseringen. Sundgren beskriver roligt och levande hur stormötena avlöser varandra, hur människor mals ner i systemet, hur strebrarna överlever, hur byråkratiseringen tilltar.
Kanske skulle man säga tiltar.

Mycket av kreativiteten går i stå. Sundgren sitter lite utanför – och tittar på. Särskilt mycket till övers för diverse tomtar inom vänstern har han inte, men han undviker själv konflikterna, kryssar mellan antagonisterna. Lagom halvfegt. Det enda Nils Petter vill göra är sin Filmkrönika i fred, han blir också under 20 år inköpschef på TV2. Han vill åka båt och åka till Cannes också.
Som inköpschef gör han ett fantastiskt arbete. Många av oss får en gedigen filmutbildning tack vare Nils Petters filmserier.
Inte bara bio spänner över ett långt, rörligt och till synes mycket roligt liv. Om livet nu kan bli så banalt – att det är roligt?
Jag är inte odelat positiv till de många redovisningarna av alla personliga möten (Keaton, Kurozawa, Chabrol, Nicholson, Tati etc) det blir lite för mycket pliktskyldigt rapporterande.
Däremot bildar allt slutligen ett tydligt mönster av just glädje och ett slags tacksamhet över livet. Och vi som läst har också haft – roligt.
Lite naivt? Kanske det, även om det känns svårt att beskylla en beläst, berest, djupt erfaren man i 80-årsåldern för att vara naiv. Nils Petter Sundgren skulle å andra sidan säkert inte helt misstycka. Ett slags lekfullhet är genomgående i hans egna beskrivningar av både barndoms- och ungdomsår, yrkeskarriär och privatliv. Och han är otroligt road av att berätta. Med espri och elegans. Han har alltid skrivit bra.
När han några gånger blir mer allvarlig, visar något fler baksidor, får orden större kraft och fler betydelser. Sundgren har aningen för bråttom, framåt, uppåt, vidare. Journalistiken har ibland förödande verkan på litteraturen.
Här finns många små underbara iakttagelser, en av de bättre är när Nils Petter (själv tennisspelare) stannar upp och betraktar en match mellan Olof Palme och Harry Schein, och stilla konstaterar att han sällan skådat två mer oortodoxa lirare. Värdelösa, med andra ord.
Många skrivande män, som Nils Petter, lider på ålderns höst av att de prioriterat fel, alltid jobbet framför barnen. Det tycks vara deras största sorg. Kanske skulle den problematiken någon gång få ta större plats i berättelsen om deras liv?

Johan Croneman
kulturen@expressen.se

Fotnot. Nils Petter Sundgren är medarbetare på Expressen Kultur och därför recenseras boken av Johan Croneman, filmkritiker på DN.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag