Nils Funcke, tryck- och yttrandefrihetsexpert. Foto: Ylwa Yngvesson
Nils Funcke, tryck- och yttrandefrihetsexpert. Foto: Ylwa Yngvesson
Ansvarig. Gudrun Antemar borde få kritik. Foto: Marcus Ericsson/TT
Ansvarig. Gudrun Antemar borde få kritik. Foto: Marcus Ericsson/TT
Störd sinnesfrid.
Störd sinnesfrid.

Nils Funcke: Skulle Karl Gerhard gå fri?

Publicerad

Yttrandefrihet: Nils Funcke är skeptisk till utredningen som ska stävja näthatet och undrar om en Karl Gerhard skulle sättas dit.

Ekvationen tycks enkel. Grova yttranden plus internet är lika med en straffbestämmelse om olaga integritetsintrång. Så långt har jag inga bekymmer med Gudrun Antemars omtalade utredning, "Integritet och straffskydd". En försiktig skärpning är motiverad för att också enstaka grova hot som regel ska åtalas och straffas.

Men ekvationen är mer komplicerad än så. Inte bara internetpubliceringar utan alla former av yttranden som faller in under den allmänna yttrandefriheten träffas.

Gallerister och bildkonstnärer, skådespelare och teaterdirektörer, fotografer och museer måste vakta sin tunga. Om förslaget antas av riksdagen gäller det inte bara att undvika förtal utan också uppgifter om någons privatliv vars spridning, allmänt sett, medför kännbar skada för personen. Undantag från det straffbara görs för yttranden som anses försvarliga.

Störd sinnesfrid

Det är nu det börjar bli svårt. Att riva upp känslor och störa någons harmoni och sinnesfrid genom att även lyfta fram personliga egenheter och tillkortakommanden är inte ovanligt inom bildkonsten och teatern.

Problemet är att utredningen inte tar in denna variabel och konkret diskuterar om det finns risk för feghet och självcensur hos pjäsförfattare, konstnärer och kulturhusintendenter.

Teatern och regeringsformen

Det saknas också ett resonemang om bestämmelsen kan användas när yttrandefriheten behövs som bäst i ett skymningsläge? Skulle en extensiv tolkning skulle kunna användas mot en framtida Karl Gerhard?

Att hävda att förslaget inte drabbar det grundlagsskyddade området är att tona ned dess betydelse och bortse från att yttranden på till exempel en teater ges ett skydd i vår förnämsta grundlag, regeringsformen.

De traditionella medierna pustar ut. Viftar på svansen för utredningen. Bestämmelsen drabbar ju inte dem.

Det vi bevittnar är i själva verket första steget mot att göra integritetsintrång till ett brott i tryckfrihetsförordningen. Det är ett principgenombrott. Varför ska det vara straffbart att hota med att publicera vissa yttranden men inte att publicera dem?

 

Nils Funcke

kulturen@expressen.se

 

Nils Funcke är tryck- och yttrandefrihetsexpert.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida