Carina Tigervall.Carina Tigervall.
Carina Tigervall.
Sanna Nielsen. Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURESSanna Nielsen. Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Sanna Nielsen. Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Kinapuffarna.Kinapuffarna.
Kinapuffarna.

"Nidbilder av asiater tas inte på allvar"

Publicerad

Kimono, stora glasögon och löständer – Sanna Nielsens utstyrsel i Oscarsrevyn får kritik för att vara stereotyp.

Sociologen Carina Tigervall håller med.

– Jag tror inte att Sanna Nielsen är någon skurk som har onda avsikter, men den här typen av bilder sprider en klassisk stereotyp av asiater som lustiga figurer med stora tänder. Samma typ av bild av svarta människor skulle väcka ett stort motstånd, säger Carina Tigervall.

Hon är lektor i sociologi vid Lunds universitet och har bland annat skrivit boken "Adoption med förhinder" tillsammans med debattören Tobias Hübinette. Där intervjuar hon adopterade om vardagsrasism.

Skämt om asiater får inte bara de adopterade i studien att ha svårt att känna sig svenska. Det sätter också tydliga spår i deras vardag.

– Vissa undviker exempelvis att plocka upp en kamera offentligt. När flera med asiatiskt utseende ska till samma fest, berättar de att de undviker att gå dit tillsammans, eftersom asiater i grupp i sig anses skrattretande, säger hon.

– Det är en gammal stereotyp som fanns redan när Sven Jerring i OS utropade: "Japaner, japaner, överallt japaner".

Kinapuffarna

Debatten om vardagsrasism mot personer med asiatiskt utseende tog fart med en krönika av journalisten Patrik Lundberg 2011.

I en tid då samhällsdebatten fokuserade på så kallad kulturrasism ville han visa det också förekom ren hudfärgsrasism, särskilt mot just asiater. Som ett exempel nämnde han bilden av en gul, kisande kines med hatt på Fazers kinapuffar.

Fazer tog bort bilden. Men enligt Carina Tigervall ser samhället alltså fortfarande med blidare ögon på stereotyper av asiater än när det gäller andra grupper.

– En orsak är att det inte finns något motsvarande Afrosvenskarnas riksförbund som mobiliserar motstånd. Personer med asiatiskt utseende identifierar sig inte som en grupp i Sverige, säger hon.

Påminner om antisemitism

– En annan orsak är att Asien betraktas som en grupp stormakter. Och att skratta åt makten kan ju vara konstruktivt, för det har en förändrande potential. Många tänker också att det väger upp att det finns positiva stereotyper om asiater, som att de är smarta och välutbildade, säger hon.

– På det sättet påminner situationen om antisemitism. Man målar upp en bild av en mäktig grupp som är på väg att ta över världen, och legitimerar på så vis rasistiska skämt.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag