Bob Dylans Nobelföreläsning innehåller passager som har stora likheter med en text på en läxhjälpssajt. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅNBob Dylans Nobelföreläsning innehåller passager som har stora likheter med en text på en läxhjälpssajt. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Bob Dylans Nobelföreläsning innehåller passager som har stora likheter med en text på en läxhjälpssajt. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSONSara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON
Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON

Bob Dylan är som en pinsam gymnasist

Publicerad

Victor Malm kommenterar likheterna mellan Dylans Nobelföreläsning och en läxhjälpssajt.

”Moby-Dick” är en lång och omständlig sak. Jag förstår därför Bob Dylan om han, som en genomgång i Slate gör gällande, har googlat sig fram till läxhjälpssajten SparkNotes och tagit del av, och delvis plankat, deras synopsis av romanen i sin Nobelprisföreläsning

Han är väl som de flesta av oss är. Lata och bekväma, vana vid att googla oss till kunskap som vi inte har, men skamlöst villiga att låtsas som motsatsen. Det ser dock genant ut. 

Och de flesta som hörde talet borde ha reagerat genast, eller åtminstone så fort ”Moby-Dick” kom på tal. Efter att först ha citerat romanen kanske mest kända mening – ”Call me Ishmael” – som inleder hela berättelsen, följer Dylan genast upp det med att antingen missförstå eller felcitera romanens näst mest kända mening. 

Dylan hittade på citat

Han skriver att någon frågar Ishmael var han är ifrån, varpå berättaren svarar: ”It’s not down any map; true places never are.” 

Vilket han aldrig gör i romanen. Det är om Ishmaels harpunkastande kumpan, Queehueg, och dennes härkomst som Melville skriver så. Ett relativt oskyldigt misstag, kanske, men av sorten som man hoppas att någon skulle reagera på innan talet gick i tryck. Andrea Pitzer, upphovsperson till uppdagandet, påpekar dessutom att Dylan tycks ha hittat på ett av citaten. 

Den stora frågan är förstås: spelar det någon roll? 

Pinsamt för Svenska Akademien

De som älskar Dylan försvarar honom till varje pris. Då heter det att den här sortens ”appropriering” är helt i linje med hans konstnärskap. Dessutom är det, oavsett allt det här, ett ganska fint tal. Men är hans konstnärsskap kongenialt med att plagiera text från en sajt vars målgrupp är tonåringar som inte orkar läsa böcker, är pinsamt det enda meningsfulla ordet.

För Dylan, och för Svenska Akademien, som förstås inte rår för att han, som en sann gymnasie-prokrastinerare, om än skicklig, satt och hastade samman sitt tal dagarna innan prissumman brann inne. 

Inget säger att konstnärer per definition är bättre än ”skatteplanerande” företagsdirektörer när det kommer till stora pengar. De senare förtjänar dock vår ilska.  

 

LÄS MER: Emil Arvidson om Bob Dylans blygsama skryt i Nobelföreläsningen 

 

Victor Malm är kritiker på Expressens kultursida.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag