Murbräckor/7

Publicerad
Uppdaterad
Natalia Kazmierska reflekterar över en revolutionsromantisk antikommunism
Varför minns jag inte murens fall?
Jag kommer ju ihåg andra 80-talshändelser som Palmemordet, Ebbe Carlsson-affären och Madonnas Like a prayer-album, borde åtminstone ha noterat järnridån eftersom jag föddes på fel sida av den och har till och med bevarat ögonblicksbilder från min familjs flykt undan den polska kommunistdiktaturen flera år tidigare. 
Men när det kommer till de glada betongknackarna vid Potsdamer platz är det bara blackout.
Inte för att det har någon betydelse. Den senaste veckan har vi matats med bilder på euforiska berlinare som står uppflugna på stenmuren och tänder tomtebloss.
För den som inte var med när det begav sig har varenda medieredaktion som tur är rotat fram ett gäng manliga journalister som älskar att minnas den där natten för tjugo år sedan när de karvade ut graffitimålade stenflisor med bara händerna och hängde med tyska intellektuella som såg ut som det där heta teaterparet i De andras liv.

Exakt hur man får ihop sin fina antikommunistiska agenda samtidigt som man tokhyllar revolutionen, verkar däremot ingen ha svar på.
För så fort det handlar om glåmiga östatsmänniskor som samlas på ett torg plockar väst fram revoltromantiken och jublar åt att saker rivs med släggor. Då är det plötsligt helt okej att gulla med barrikaderna.
Problemet är att det finns de som får städa upp i bråten när festen är slut.
Det politiska och marknadsliberala kaos som Östeuropa gått igenom efter Kalla krigets slut liknar inte direkt något varmt och lyckligt frihetsparadis: det är samhällen där människor går under.
Lettland befinner sig i ekonomisk misär – BNP har sjunkit med 18 procent i år – på grund av de västerländska bankernas skrupelfria funky business. I Tjetjenien styr för närvarande en krigisk, islamistisk milis. Albanien är ett av de vanligaste ursprungsländerna för traffickingoffer och här i Sverige pratar man fortfarande om hur ”billiga polacker” renoverat Brommavillan, som om människor från östländer helt enkelt kan betraktas som handelsvaror.
Att i detta läge korka upp champagnen och diskutera undergroundkulturen i forna DDR känns rent ut sagt som ett skämt.
Vid närmare eftertanke har jag nog inte alls glömt bort den där muren – det är bara som om den aldrig föll.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida