Justitieminister Morgan Johansson vill sekretessbelägga offentliganställdas personnummer. Foto: Tomas LeprinceJustitieminister Morgan Johansson vill sekretessbelägga offentliganställdas personnummer. Foto: Tomas Leprince
Justitieminister Morgan Johansson vill sekretessbelägga offentliganställdas personnummer. Foto: Tomas Leprince
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.
Exempel på granskning som skulle ha försvåras av förslaget.

"Morgan Johanssons farliga mörkläggning"

Publicerad

I dag är det pressfrihetens dag. Samtidigt förbereder justitieministern nya inskränkningar i offentlighetsprincipen.

Björn Häger och Terje Carlsson varnar för hemligstämplingarna som hindrar granskning av myndighetschefer och tjänstemän.

Morgan Johanssons mörkläggning presenteras som harmlösa detaljförslag i en brandgul liten skrivelse från justitiedepartementet med den diskreta titeln ”Några frågor om offentlighet och sekretess, Ds 2016:2”. Men förslagen, som föreslås gälla från årsskiftet, kommer i praktiken att omöjliggöra några av de vanligaste journalistiska granskningarna.

Björn Häger.

Vi journalister är vana vid att det kommer ett sådant här förslagsbatteri med jämna mellanrum.

Alla myndigheter vill ha mer sekretess hos just dem. Och regeringen samlar regelbundet myndigheternas krav i en promemoria där nya hemligstämplar föreslås i den offentliga verksamheten.

Denna gång går departementet längre än vanligt.

”Offentlighetsprincipen är en hörnsten i vårt demokratiska statsskick”, står det i skrivelsens första mening. Men någon ökad offentlighet föreslås inte, detta tryckfrihetens jubelår. Tvärtom. I stället går man myndigheterna till mötes på punkt efter punkt; genomgående stänger man ner, täpper till och hemlighåller.

Intrycket är att myndigheterna vill slippa insyn från allmänheten och journalister som gräver i deras papper. Mest av allt verkar tjänstemännen vilja slippa att någon får veta vilka de är och hur de ser ut.

Justitiedepartementets uppgift är att väga insynsintresset mot vikten av att skydda någon från skada eller men. Men departementet verkar inte ha bjudit något motstånd alls. Det är genomgående minskad öppenhet. Vissa förslag går att förstå, som att införa sekretess för låntagare på biblioteken. Men i andra fall blir det rent löjligt. En journalist som vill se hur byggnadskontorets chef ser ut på bilden som kommunen har i sin interna katalog kommer att få nej.

Andra förslag är mer allvarliga.

Hemligstämpla personnummer

Kring det mest långtgående förslaget finns inga resonemang om konsekvenserna för öppenhet och insyn. Från årsskiftet vill regeringen i sin promemoria hemligstämpla personnummer och ”jämförbara uppgifter” för samtliga anställda inom offentlig verksamhet, i de personaladministrativa systemen.

Redan nu är sådana personuppgifter hemliga för anställda inom vissa känsliga verksamheter. Men med det nya förslaget införs en generell hemligstämpel.

Personnummer är grunden för många journalistiska granskningar. Förslaget är därför ett grundskott mot en av de vanligaste ingångarna för att kontrollera hur företrädare för svenska myndigheter agerar och vilka intressekonflikter de har. Många viktiga avslöjanden de senaste åren skulle ha förhindrats eller försvårats med en sådan skärpning av sekretessen.

Ett exempel av många är avslöjandet att nästan 100 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor, liksom att flera förskollärare är dömda för barnpornografibrott. Ett annat exempel är att hundratals professorer har extraknäck som de inte har rapporterat till sitt universitet.

Terje Carlsson

Med jämna mellanrum uppdagar landets redaktioner hur kommunala tjänstemän har misskött sina uppdrag och skaffat sig egna fördelar. Med hjälp av personnumren har det avslöjats hur tjänstemän och myndighetschefer låtit sina egna barn gå före i kön till sommarjobb, ägnat sig åt tveksamma bisysslor och idkat svågerpolitik. Granskningar har visat hur offentliga tjänstemän låtit vänner och släktingar få gräddfil till lukrativa uppdrag för skattebetalarnas pengar.

Det är sådana granskningar som Morgan Johansson kommer att stoppa med promemorian, till förmån för att offentliga tjänstemän och chefer ska slippa obehaget att lämna ut sina personnummer.

Slutenhet ökar risken för korruption

Visst är det jobbigt att bli granskad och avslöjad. Men så ska det vara i en sund demokrati; det ska göra ont att missbruka sin makt. Det är ett känt fenomen att slutenhet och hemligstämplar ökar risken för korruption.

Justitiedepartementet motiverar sitt förslag med att det kan vålla skada för offentliga tjänstemän om någon kan få reda på deras personuppgifter och se hur de ser ut på bild. De kan utsättas för hot och trakasserier, anges som skäl.

I dag kan man få veta hur kommunchefen ser ut och vad han har för personnummer utan att behöva förklara varför man vill veta det. Rätten till anonymitet för den som begär ut offentliga uppgifter har skaparna av tryckfrihetsförordningen ansett vara en viktig princip.

I den nya ordning som Morgan Johanssons departement vill ha ska man behöva förklara varför man vill få ut kommunchefernas personnummer och fotografier. Omvänt skaderekvisit, heter det på juristspråk när denna starkaste form av sekretess gäller. Och då blir det i realiteten tvärstopp att få ut uppgifterna. Finns det minsta risk att ett utlämnande kan skada den berörde, så ska de hållas hemliga. Som skada räknas även risk för att en granskning utsätter myndigheternas chefer och tjänstemän för pinsam publicitet.

För drygt tio år sedan infördes ett sådant rekvisit på pass- och körkortsbilder. Politikerna motiverade ändringen med att nazister begärt ut bilder på poliser. Det otäcka i det kunde många hålla med om. Men raskt uppdagades konsekvenserna. Nu kunde redaktionerna inte längre publicera passbilder på nazister eller fastighetsskojare eftersom det kunde vara obehagligt för dem att synas i tidningen.

Riktigt absurt blev det när en journalist begärde ut statsminister Fredrik Reinfeldts passbild och fick nej.

Släng förslaget i papperskorgen

Effekten av den skärpa sekretessen illustrerades ännu tydligare när en journalist 2012 begärde ut passbilden på landshövdingen i Stockholm. Myndigheten prövade om det kunde skada landshövdingen. Journalisten sa att bilden skulle publiceras i ett hyllningsporträtt. Då lämnades bilden ut.

Journalisten begärde hos samma myndighet att få ut passbilden på landshövdingen i Västra Götaland, men sa då att den skulle användas till en kritisk granskning av den så kallade Göteborgsandan. Bilden lämnades inte ut.

Och med förslagen i den brandgula skrift som ligger och bränner på Morgan Johanssons bord tar regeringen nästa steg i den riktningen. Skriv snällt så får du ut uppgifterna, men ska du granska och avslöja så plockar vi fram hemligstämplarna.

En sådan lagändring kan knappast gagna kampen mot kommunal korruption. Inte heller är det att värna vikten av tryckfrihet, öppenhet och transparens.

Regeringens skrivelse bortser helt från dessa effekter. De bör vägas in i den fortsatta hanteringen av förslagen. Och leda till en självklar slutsats.

I år fyller tryckfriheten 250 år och regeringen får inte fira detta med försvårad insyn.

Placera personnummersekretessen där den hör hemma.

I papperskorgen.

 

Björn Häger

Terje Carlsson

kulturen@expressen.se

 

Björn Häger är ordförande i Publicistklubben.

Terje Carlsson är ordförande i Grävande journalister.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra texter.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag