IDOG. Giorgio Morandi var en mästare på stilleben. Här ett från 1956. Foto: SERGIO BUONOIDOG. Giorgio Morandi var en mästare på stilleben. Här ett från 1956. Foto: SERGIO BUONO
IDOG. Giorgio Morandi var en mästare på stilleben. Här ett från 1956.  Foto: SERGIO BUONO
Edmund de Waal, författare, keramiker och curator. Foto: SAMUEL LINDEdmund de Waal, författare, keramiker och curator. Foto: SAMUEL LIND
Edmund de Waal, författare, keramiker och curator. Foto: SAMUEL LIND
Giogio Morandi. Stilleben, 1962. Foto: VITTORIO CALOREGiogio Morandi. Stilleben, 1962. Foto: VITTORIO CALORE
Giogio Morandi. Stilleben, 1962. Foto: VITTORIO CALORE

Morandi var det stilla livets mästare

Publicerad

Giorgio Morandi målade samma stilleben om och om igen. 

Peter Cornell ser en efterlängtad mästare på Artipelag

Giorgio Morandi (1890–1964) bodde hela sitt liv på samma adress i Bologna, tillsammans med sin mamma och sina systrar. 

Hans ateljé i lägenheten, ett anspråkslöst rum på tio kvadratmeter, finns i dag rekonstruerad på Morandimuseet i Bologna: en brits, ett bord, staffli och kavalett, några konstböcker och så alla överblivna skålar, vaser, flaskor och burkar, slitna och täckta av damm, sådant han hittat på loppmarknader eller i mammans skafferi.

Varje dag ägnade han sig åt att ställa upp sakerna som stilleben för sitt måleri, flyttade dem några centimeter hit och dit, betraktade dem under dagen, skymningen och natten. 

Hans små stilleben är för det mesta är hållna i dämpade toner av ockra och brunt (som också är den typiska färgen på hus och murytor i Bologna). 

Han gjorde bara en enda utlandsresa men inte längre än till Schweiz. Konstmässor och biennaler skyggade han för. Varför skulle han flänga omkring? 

I hans ateljé/laboratorium öppnade sig ett helt universum, han behövde inte mer.

 

LÄS MER: Peter Cornell ser Anna Camner på Färgfabriken 

 

Edmund de Waal

Han förstod – som många konstnärer – att ett inrutat småborgerligt liv var det mest kreativa för konstnärligt skapande, det tillät en total och ostörd koncentration.

Artipelag har lyckats med bedriften att arrangera Sveriges första större Morandiutställning. 

Till sin hjälp har man haft Edmund de Waal, keramiker, författare och curator. 

Han har byggt utställningen och deltar själv som medutställare med objekt i vit keramik, marmor och alabaster, uppställda i vitriner i den stora vita salen med panoramafönster mot skärgårdslandskapet. 

Liksom Morandi ordnar han sina objekt så att de bildar ett slags psykologiska konstellationer. de Waal är en hängiven beundrare av Morandi men skulle naturligtvis inte drömma om att jämställa sitt konstnärskap med målarens.

Släkt med Heidegger

Morandi målade mer än tusen stilleben eller, om man så vill, tusen variationer på samma stilleben. 

Det är som om han gång på gång måste försäkra sig om samma upptäckt och hela tiden hålla den vid liv. 

Han modellerar fram tingen ur den tjocka oljefärgen, formfasta, belysta eller i skugga. De förflyttas utanför tiden, lite som de föremål man lämnar åt sig själva i sommarhuset över vintern.

 

LÄS MER: Peter Cornell ser diskmaskiner och soptunnor få sexuellt liv

 

Och hans upptäckt? En förundran över att tingen är, att de är genomsyrade av varande. 

Jag tänker att han här är besläktad med den jämnårige Martin Heidegger vars filosofi är ett botemedel mot den ”vara-glömska” som hotar att degradera tingen till rent instrumentella, döda objekt. 

I sitt måleri lyckas Morandi få de vardagliga tingen att framträda i en främmande närvaro och bekräftade så Heideggers ord att det är ”i konstverket som varandets sanning sätts i verket”.

 

 

 

KONST

Morandi/Edmund de Waal

Artipelag, Stockholm

Till 1/10

 

 

Peter Cornell är hedersledamot i Konstakademien och kritiker på Expressens kultursida.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag