VAKA. Familjen bjuder in till minnestund för en avliden son. Foto: Bengt WanseliusVAKA. Familjen bjuder in till minnestund för en avliden son. Foto: Bengt Wanselius
VAKA. Familjen bjuder in till minnestund för en avliden son. Foto: Bengt Wanselius
Alejandro Leiva Wenger. Foto: Weine LexiusAlejandro Leiva Wenger. Foto: Weine Lexius
Alejandro Leiva Wenger. Foto: Weine Lexius
Frida Röhl. Foto: Jonas TobinFrida Röhl. Foto: Jonas Tobin
Frida Röhl. Foto: Jonas Tobin

Smygande obehag i pjäsen "Minnesstund"

Publicerad

Anna Håkansson ser pjäsen "Minnesstund" på Stockholms stadsteater.

Vad är ett minne om inte en iscensättning? Det är något som såväl dramatikern Alejandro Leiva Wenger som regissören Frida Röhl tar fasta på i "Minnesstund", Leiva Wengers nya snillrika pjäs om minnets konstruktion och bedräglighet. Scenbilden på Kilen ger konkret form åt några av minnets många metaforer, höljd i konstant dimma där spegelförsedda ljusriggar bildar röntgenbildslika mönster i fonden. Tillsammans med den monokroma kostymen får ljuset rollfigurerna att framträda som ur en svartvit gammal film.

Katarina Ewerlöfs Minna är den som drar i minnestrådarna när hon bjuder in den vilsne Jon till familjens minnesstund för den nyligen avlidne sonen, tillika Jons påstådde ungdomsvän, Sackarias.

Opålitligt språk

Det enda kruxet är att Jon inte kan minnas Sackarias. Bahador Foladi skapar stor komik i växlandet mellan Jons förvirring, vilja att vara till lags och bekräftelsehunger. Som så ofta hos Leiva Wenger är språket här något opålitligt.

Tydligast tar det sig uttryck i Kristofer Kamiyasus talträngde och obetalbart spattige Kujje som kämpar för att sätta ord på sin faktiska relation till den döde. Allt medan ordrikedomen i Sackarias akademikerpappas (Per Sandberg) monologer om maskar, späckade med citat "fritt ur minnet", illustrerar ordens hopplösa banalitet.

Tragiskt understråk

Det blir ofta roligt, på gränsen till farsartat. Samtidigt ligger Sackarias frånvaro som ett tragiskt understråk pjäsen igenom, liksom en pintersk känsla av smygande obehag.

Allt ställs på sin spets i Katarina Ewerlöfs magnifikt manipulativa mamma. Att värja sig mot hennes livslögner är lika omöjligt för pjäsens rollfigurer som det är för mig. Det är något obotligt förföriskt i att tillsammans skönmåla en person - eller ett varför inte en hel nation? I den kopplingen ligger också pjäsens styrka.

I en samtid där vårt kollektiva minne utsätts för ständig manipulation är det viktigare än någonsin att påminnas om hur bräckligt det faktiskt är. Och att minnet är det enda som skiljer oss från glömskan.


Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Anna Håkansson
Anna Håkansson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag