Facebook borde koda mot desinformation, skriver Isobel Hadley-Kamptz. Foto: Eric Risberg / AP TT NYHETSBYRÅNFacebook borde koda mot desinformation, skriver Isobel Hadley-Kamptz. Foto: Eric Risberg / AP TT NYHETSBYRÅN
Facebook borde koda mot desinformation, skriver Isobel Hadley-Kamptz. Foto: Eric Risberg / AP TT NYHETSBYRÅN
Isobel Hadley-Kamptz är författare och liberal opinionsbildare. Foto: Cornelia NordströmIsobel Hadley-Kamptz är författare och liberal opinionsbildare. Foto: Cornelia Nordström
Isobel Hadley-Kamptz är författare och liberal opinionsbildare. Foto: Cornelia Nordström

Medierna bär också ett ansvar, ministern

Publicerad

I fredags, samma dag som svensk tryckfrihet firade 250 år, valde kulturminister Alice Bah Kuhnke att öppna för förbud att publicera lögner.

Om Facebook inte lyckas stoppa spridningen av hat och falska nyheter sa hon sig vara beredd att lagstifta.

Ministern bekräftar en populär bild, att ansvaret för vårt faktaoberoende hatiska samtalsklimat primärt ligger på de stora tekniska plattformarna. Det finns absolut skäl att kritisera nätjättarna. Många gör det lätt att skicka och organisera hatfloder och svårt att utnyttja tjänsterna utan risk att utsättas. Man kan utmärkt väl vara "the free speech wing of the free speech party", som Twitter beskrivit sig, och ändå skriva smartare kod för hur anonyma hotmeddelanden kan prioriteras ner. Rätten att tala innebär inte rätten att bli hörd.

Att avfärda själva uppmärksammandet av lögner och hat som ”populism”, som Håkan Boström gör, är dock lika märkligt som ministerns uttalanden. Även hans påstående att Facebook bör låta bli att styra våra flöden är säreget. Det gör de ju redan? Det finns ingen demokratisk skillnad mellan en algoritmisk styrning och en annan.

 

LÄS MER: "Många ser att det har gått över gränsen"

Kulturministerns oklarheter

Inte heller är det glasklart vilka lagar kulturministern syftar på. I dag har vi lagar mot bland annat hot, förtal, ofredande och hets mot folkgrupp. Problemet är att polisen ofta varken har intresse, kompetens eller resurser nog att utreda.

Det är inte helt lätt att skilja de sociala mediernas betydelse för utvecklingen från de vanliga mediernas användning av halvsanna rubriker eller sammanblandning av nyheter och opinionsbildning. DN Debatts rubriker har, trots att de är inom citationstecken, ofta knappt täckning i texten. För krönikor och ledarsidestexter finns låga faktakrav och ingen yttre faktakontroll. Många redaktioner definierar numera objektivitet som att ge plats åt ”båda sidor”, som om frågor om sant eller falskt handlade om åsikter. Stora medier som DN och SR har också senaste året publicerat falska nyheter från rysk desinformation.

Vanliga medier skulle kunna gå före i transparens, faktakontroll och skärpt journalistisk etik. I dag vågar få avstå från skruvade rubriker och faktabefriad ”debatt” - sådant lockar ju publik - samtidigt som nästan alla inser att samhället som helhet förlorar.

Här är vårt nutida mediala fångarnas dilemma. Försök lagstifta mot det.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga texter

 

Isobel Hadley-Kamptz

Kulturen@expressen.se

Isobel Hadley-Kamptz är författare och liberal opinionsbildare.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag