Ankan diskuterar humanioras framtid med sin kusin Joakim.
– Tjenare, kusin!
– Förlåt, vem är ni?
– Ankan. Från Expressen. Du är väl Joakim Anka i egen hög person.
– Von.
– Va?
– Von Anka.
– Aha, knapadel. Där ser man. Skitsamma. Du sitter i styrelsen för Svensk Närighet om jag inte är felunderrättad?
– Svenskt Näringsliv. Ja, jag är styrelsesuppleant.
– Ni har just lagt fram en rapport som föreslår att de som studerar humaniora ska få sänkt studiebidrag, inte sant?
– Just så. Ett utmärkt förslag. Om än inte tillräckligt långtgående. Den sortens onyttiga studier borde inte få något bidrag alls. Skapar ingen tillväxt. Leder inte till arbete. Slöseri med skattemedel.
– Så sant, så sant, Jocke. Men det är väl lite intressant ändå att få veta hur släkten Anka levde förr i världen. Det finns en gammal skröna om att våra ankfäder mobbade en svanunge som sen flög ut i världen och tjänade miljoner på sin sång. Kan väl vara värt att äntligen få dementera den ankan. Det krävs forskning för det, Jocke, en del grävande i ankdammiga arkiv. Nog kan vi väl offra en liten slant på det?
– Ingen bryr sig om den där historien längre. Och kalla mig inte Jocke.
– Jag har ett förslag. Det är ju inte så där jättemånga som väljer att studera humaniora, eller hur?
– Alldeles för många. Vad hindrar parasiter från att leva ut sina osunda lustar, om de till och med får bidrag av staten?
– Att de inte får några jobb.
– Struntprat.
– Men det är ju vad Svensk Närighet själva säger. Att sådana studier inte leder till jobb. Och därför ska de ha lägre bidrag. Då tänkte jag så här, va: Skär gärna ner de statliga nålpengarna, satsa privat istället. Hur mycket var din fallskärm när du fick sparken senaste gången?
– 122 miljoner. Helt i enlighet med kontraktet. Omöjligt att ifrågasätta.
– Var har du dom pengarna?
– I min ankpool. Växlade till enkronor. Tar en stärkande simtur varje dag. Smeker räfflorna på mynten.
– Varför inte använda några av miljonerna och sponsra ett gäng historiedoktorander? Så kan dom forska i din biografi och skriva ett praktverk om din framgångssaga.
– Säger du det? Tja, varför inte? Men svanen då? Jag gillar inte den där fula fan och hans efterkommande. Hotfulla och hämndlystna. Historieförfalskare hela bunten. Skönandar. Marxister.
– No problems. Segraren skriver historien. Svanarna dör. Simma lugnt, Jocke.