Inte ens Bounce kan vara evigt ung. Gruppen som dansat liv i begreppet fusion har ett dussin år bakom sig och en rad aktningsvärda kollektivt skapade verk.
De har mött en stor publik och lyft streetdansen till nya och öppnare höjder. Senast gjorde de Gökboet till ett lyriskt dansdrama med tungt försvar för individens rätt att vara egen och avvika från normen så mycket hon vill. Caution! har ingen berättelse, men skildrar individuella rädslor och kollektiva utmaningar. Den bygger upp bilder av dagens värld som en massiv mur av kravallpolis, mot vilka vanliga människor krossas.

Som bilder för global frustration fungerar det väl, men i några sekvenser som svårligen kan tolkas annat än politiskt är det inte tillräckligt genomtänkt. Om man är det minsta intresserad av scenkonsternas utveckling bör man emellertid se Caution!
Här härskar inte vanans makt. Orionteaterns stora asfaltgolv ger gatukänsla, mobila scener och action mitt ibland den stående publiken drar in åskådarna både kroppsligt, rumsligt och mentalt. Rök, film, skum, en schyst dansarhand på din axel.
Fabulös dans mot rörlig kakelvägg, maximalt utnyttjande av prång och upphöjda scener i den gamla mekaniska verkstaden. Och änglavacker liggande dans högt ovan våra huvuden på genomskinlig plast.
Energin, lusten och precisionen är upplyftande, befriande, smittande. Kanske det är gruppens sista gemensamma projekt, sägs det. Det är för tidigt. Jag skulle vilja se dem gå vidare med att dansa skjortan av ett dram – med texter, idéer eller meningar.