Skiftbyte. Manifesta 9 äger rum i den i dag nedlagda Waterschei-gruvan i Genk.
Skiftbyte. Manifesta 9 äger rum i den i dag nedlagda Waterschei-gruvan i Genk.

Manifesta 9:
Belgien

Publicerad

Den nionde Manifestabiennalen gräver ner sig i Europas industrihistoria. Nils Forsberg hittar en konstnärlig diamant i en nedlagd belgisk kolgruva.

Glasvitriner i ett ljust hörnrum, några trappor upp i en gammal industribyggnad. Fågelfjädrar och digitalprintar i klara, mättade färger. Förklarande texter: kongorött, briljantsvart, uraniagult, bismarckbrunt...

Ana Torfs installation liknar ett övergivet museum eller laboratorium. Färgerna är framställda av stenkolstjära. De är mycket vackra, och de är giftiga. Det har drag av alkemi: Ur den svartaste trögflytande sörja har dessa starka färger destillerats fram.

Vi befinner oss i europeiskt hjärtland, mitt i det som en gång var Europas mest industrialiserade del, Rhen-Maas-regionen, med Ruhr bara tiotalet mil österut. En visionär fransman vid namn Jean Monnet hade redan innan världskriget var slut tänkt ut ett system där kol- och ståltillgångarna skulle förvaltas gemensamt och överstatligt för att förhindra ännu en konflikt mellan Tyskland och Frankrike. 1952 var Kol- och stålunionen ett faktum. Embryot till dagens EU handlade om råvaruindustri.

 

Det finns en tendens bland de stora internationella konstutställningarna att samlas på en plats i stället för att intervenera med det offentliga rummet eller spridas över städer. Det blir också vanligare att blanda äldre konst med den samtida och öppna för en historisk dialog (som var otänkbar för några år sedan). Manifesta 9 vågar utöver det också ha ett avgränsat tema, gestalta en historia, formulera en berättelse.

Konstbiennalen Manifestas nionde upplaga handlar, något förenklat, om kol.

Platsen är den före detta gruvan Waterschei i Genk i Limburg, Flandern, Belgien. En magnifik art déco-byggnad – "Een kathedraal de industrie" – som nu i den postindustriella eran ska förvandlas till företagspark och forskningscenter. Utställningen som fått titeln The deep of the modern vecklar ut sig till en essä om arbete, minne och energi. Sektionerna om arv och historia, med gamla dokumentärfilmer och gamla ordspråksbroderier och konst från gråtonad 1800-talsrealism över tolkningar av de enorma ormbunksskogarna under karbonperioden för 300 miljoner år sedan till Marcel Broodtaers konceptuella kolhögar, bildar fotnoter och fond till de samtida verken.

Michaë Matthys skissar, med blod och akvatinter, i två omfattande bildsviter ett porträtt av Charleroi efter industriernas nedläggning. Enda svenska konstnären Lina Selander blandar bilder från Tjernobylområdet och på fossiler med Dziga Vertov och uranexponerat fotopapper i en poetisk och intrikat installation kring den sovjetiska utopin. Ante Timmermans iscensättning av administrativa rutiner får Sisyfos att likna en person med en hobby.

 

Det är mycket fascinerande. Precis som kol är det enda grundämne som naturligt kan binda med sig själv och skapa långa, stabila kedjor av atomer, bygger Manifesta 9 en organisk liten värld av korrespondenser och berättelse. I minnet, för att nu fullborda bilden, antar den en längst inne en kristallin struktur:

The deep of the modern är en juvel bland de senaste årens biennalutställningar. En diamant.

Man brukar säga att Manifesta är en biennal för ung europeisk konst. Det stämmer inte helt på den här upplagan. Den är en utställning om europeisk historia och europeiskt nu utifrån en kartläggning av som var en grundförutsättning för kontinentens framgångar.

Någonstans anar man snävare budget än för tidigare Manifestabiennaler, liksom tydligare krav från värdregionen på kopplingar till den. Men om resultatet blir så här finns det ingen som helst anledning att sörja det.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag