Förlaget Atlas har haft välförtjänt framgång med boksäljandet på sistone. I kontrast till vissa andra förlag väljer de nu också att ta kulturellt ansvar genom att använda något av överskottet på en litterär tidskrift – Atlas Litterära Tillägg, med traditionsmedveten trebokstavsförkortning: ALT.
Till skillnad från namnförebilden Times Literary Supplement (TLS) är den ingen recensionstidskrift, utan fokuserar på texter kring själva författandet. Och i sitt bredare tilltal liknar den snarare senaste inkarnationen av trebokstaviga BLM, men med större stringens och självförtroende hos redaktionen.
Debutnumret handlar (liksom för övrigt även trebokstavstidskriften OEI:s senaste och betydligt mer svårlästa nummer) inte minst om just redaktion. En New Yorker-artikel om Raymond Carvers förhållande till sin redaktör Lish, som med sina hårda strykningar till stor del skapade ”Carver-stilen”, har översatts och försetts med tänkvärda kommentarer av författaren Hans Gunnarsson och redaktören Viktoria Jäderling.
Numrets långa samtal om skrivande mellan Anne Swärd och Peter Kihlgård är som de flesta samtal något pratigt – mer redaktion, tack! – men ändå hundra gånger mer givande än hundra stereotypa kultursidesintervjuer.
I övrigt: en fransk historiker talar med Jonathan Littel, inblick i Karolina Ramkvists författarverkstad, intervju med författaren Elise Blackwell om New Yorks litteraturscen… Alltihop bra.
ALT är helt enkelt tre garanterat tramsfria och mycket nyttiga bokstäver. Jag vill ha mer av ALT!