HÅRDHETSSIGNALERING. Trump pratar gärna om murar och skärpta straff. Foto: Ron Sachs / POLARISHÅRDHETSSIGNALERING. Trump pratar gärna om murar och skärpta straff. Foto: Ron Sachs / POLARIS
HÅRDHETSSIGNALERING. Trump pratar gärna om murar och skärpta straff. Foto: Ron Sachs / POLARIS
Steve Bannon gillar … Foto: Kevin Hagen / AP TT NYHETSBYRÅNSteve Bannon gillar … Foto: Kevin Hagen / AP TT NYHETSBYRÅN
Steve Bannon gillar … Foto: Kevin Hagen / AP TT NYHETSBYRÅN
… Vladimir Lenin. Foto: Ap / AP TT / NTB SCANPIX… Vladimir Lenin. Foto: Ap / AP TT / NTB SCANPIX
… Vladimir Lenin. Foto: Ap / AP TT / NTB SCANPIX
Malte Persson

Hårdast antas vara smartast i debatten

Publicerad

Malte Persson skriver om hårdhetssignalering – ett sätt att tas på allvar utan att nödvändigtvis veta vad man pratar om.

Det hårdhetssignaleras mycket i dessa dagar. Med barsk min signerar Trump direktiv om stopp för muslimska flyktingar: nevermind att få terrordåd begås av flyktingar, nevermind att IS jublar över att få sin fiendebild bekräftad. Det är hårdheten i sig som eftersträvas.

Fick Trump som han ville skulle tortyr också återinföras. All forskning visar på att tortyr inte fungerar, men det är inte på den planhalvan som debatten tenderar att föras. I stället är det försvararna av mänskliga rättigheter som måste svara på om det inte ändå finns extrema situationer då man borde… Hårdhet, sägs det, är sunt förnuft.

Även på denna sida Atlanten hårdhetssignaleras det. Varje genomfört terrordåd i västvärlden bemöts med känslosamma krav på mer hårdhet, mer dataövervakning, mindre respekt för rättigheter. Och om ett dåd tvärtom förhindras, så tas det som intäkt för att metoderna fungerar, och också som ett skäl för ännu mer hårdhet, etcetera.

 

LÄS MER: Saknar Ann Heberlein all sorts självreflektion?

Hårdhet som en form av godhet

I kriminaldebatten krävs som vanligt hårdare straff för allt möjligt. Och det är så klart inte i sig fel att argumentera för det, eller för hårdhet i något annat sammanhang. Om det verkligen är argumentera man gör. Snarare än att signalera, posera och markera hur tuff man är.

I debatterna om invandring och tiggare har uttryck som ”godhetssignalering” använts, för att misstänkliggöra motiven bakom uttryck för sympati med andras lidande. Hårdhetssignalering kan vara en form av godhetssignalering: genom att påtala hur mycket man hatar de ”onda” och hur hård man vill vara mot dem markerar man att man själv är på den ”goda” sidan.

 

LÄS MER: Ni hånar känslor – men omfamnar oron

De hårda tas på allvar

Men framför allt är hårdhetssignalering just hårdhetssignalering. Att framstå som hård har blivit viktigare än att framstå som god.

I debatten om Irakkriget lanserades begreppet ”very serious people” för krigsförespråkare som automatiskt togs på allvar eftersom de förespråkade något så allvarligt som krig. Paul Krugman populariserade senare begreppet i ekonomiska sammanhang: de som predikar stränghet och försakelser fortsätter att tas på allvar, oavsett hur fel deras förutsägelser visar sig vara. Samma strukturella skevhet gynnar hårdheten i dagens debatter.

 

LÄS MER: Svenska värderingar – en mytologisk dikt

Trumps kamouflage för svaghet

Det är inte heller en höger-vänster-fråga. I dagens samhällsklimat är det auktoritär höger som står för den farligaste fetischeringen av hårdhet, men principen är densamma när vänsterrevolutionärer avfärdar tvivel med att ”man måste knäcka ägg för att laga omelett”. (Ingen slump, förresten, att Trumps rådgivare Stephen Bannon beundrar Lenin.)

Hårdhet är förstås manligt kodat, och går väl ihop med fascistiska tankefigurer som hyllar ”maskulin” handlingskraft, men ser analys och eftertanke som feminint och förvekligat. I sammanhanget är det bara en liten tröst att hårdhetssignalerandet ofta – som när det gäller den notoriskt lättkränkte Trump – är ett taffligt kamouflage för svaghet.

 

Malte Persson är författare och kritiker på Expressens kultursida. Han är aktuell med boken "Om Ofissim".

 

Följ Expressen Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag