LUTHERLÄRD. Pers Svenssons biografi över reformatorn utkom första gången 2008. Foto: Sofia Runarsdotter / WEYLERLUTHERLÄRD. Pers Svenssons biografi över reformatorn utkom första gången 2008. Foto: Sofia Runarsdotter / WEYLER
LUTHERLÄRD. Pers Svenssons biografi över reformatorn utkom första gången 2008. Foto: Sofia Runarsdotter / WEYLER
Liderlig antisemit. Foto:Liderlig antisemit. Foto:

Liderlig antisemit.

 Foto:

Luthrad läsare – om en skrämmande tid

Publicerad

Lagom till reformationsåret kommer Per Svenssons hyllade biografi över Martin Luther i en utökad nyutgåva.

Ulrika Kärnborg läser en vacker skildring av en tid och idévärld som är både spännande och skrämmande.

Man ser honom framför sig. Författaren och kulturjournalisten i Sydsvenskan, Per Svensson, står och betraktar sig i spegeln. Är jag Luther, tänker han? Nej. Men hur mycket finns det av honom i mig? Och så sätter han sig ned och skriver den briljanta bok som nu, reformationsåret till ära, kommer i ny och utökad upplaga: "Frihet, jämlikhet, reformation!”

Men de magra, lite skarpskurna dragen som möter på författarfotot är mycket olika den store teologens tunga, köttiga fysionomi med den sluga blicken under tunga ögonlock. På den kända målningen av Cranach d ä ser Martin Luther ut som en liderlig munk i en roman av sir Walter Scott. Svensson, däremot, blickar milt bakom glasögonen.

 

 

Finns det då ingen likhet alls? Jag som läst Per Svensson i många år skulle säga att det i så fall är en viss dragning till dogmatism, parad med radikal frihetslängtan. Oavsett om jag har rätt, kan man konstatera att Svensson långtifrån är den förste intellektuelle som undrat över hur det religiösa uppror som började i Tyskland under 1500-talet och som brukar kallas reformationen, har påverkat oss som lever nu.

Luther påstås sitta på mångas axlar

Så snart något är negativt, brukar svenskar skylla på Luther. Som en sträng domare, skriver Svensson, sitter reformatorn på mången axel och viskar fördömelser. Den skandinaviska arbetsmoralen anses bero på Luther, det gör också löpartrenden bland förortens medelklassbor och det enorma tungsinnet som blivit ett varumärke för nordiska konstnärer som går på export. Frågan är om det ligger något i det.

 

Den historiske Luther var en komplicerad sort. Han levde i en tid som i sig var tumultartad, snubblande på tröskeln till moderniteten. Per Svensson tecknar ett sammansatt och brinnande porträtt av en människa som det är svårt att älska. Hos Luther kämpar en rad svårtolerabla egenskaper om herraväldet: upproriskhet med fursteslickande, självförhärligande med feghet och mani med depressivitet.

Grotesk antisemitism

Ovanpå allt detta ett rejält förakt för lägre stående borgare och bönder, och dessvärre också för det judiska folket. Luthers groteska antisemitism är väldokumenterad. ”Ett otäckare människoförakt får man leta efter i hela den västerländska idéhistorien”, skriver den norske idéhistorikern Trond Berg Eriksen om reformatorns hätska utfall.

Vad har allt detta med svenskarnas förmodat lutherska arbetsvilja och lydnad inför överheten att göra? Inte mycket, visar det sig. Den svenska reformationen under Gustav Vasa, en ryckig, odogmatisk och föga teoretisk historia (i synnerhet om man jämför med de lärda danskarnas) utgjorde början på en social, snarare än religiös, rörelse som växte under 1600-talet och stormaktstiden, och som tog slut först med Karl XII.

 

Med reformationen och Luthers idéer skapades embryot till den svenska nationalstaten. I processen där ofantligt många faktorer som tidig industrialisering, religionskrig och holländska lån spelade in, var religionen på sätt och vis det minst viktiga. Den utgjorde dock en kärna som de olika furstarna självklart utgick från när de gjorde sina maktavväganden.

Underhållande anakronismer

Det här är det enda jag tycker haltar i Per Svenssons idérika framställning, full av underhållande anakronismer. Han kommer liksom inte åt det lutherska arvet i 2000-talets Sverige, om det överhuvudtaget går att tala om ett sådant.

”Frihet, jämlikhet, reformation!” ska man i stället läsa för den pregnanta återgivningen av en tid och en idévärld som är lika spännande som den är skrämmande. Och så, naturligtvis, för den är så oerhört vackert skriven.

 

Ulrika Kärnborg är kritiker på Expressens kultursida.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.

Ulrika Kärnborg
Ulrika Kärnborg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag