Anton Lundin Pettersson. Foto: FacebookAnton Lundin Pettersson. Foto: Facebook
Anton Lundin Pettersson. Foto: Facebook
Anton Lundin Pettersson på Kronans skola. Foto: RexAnton Lundin Pettersson på Kronans skola. Foto: Rex
Anton Lundin Pettersson på Kronans skola. Foto: Rex
Heléne Lööw. Foto: Jonas Ekstr mer / TT NYHETSBYR NHeléne Lööw. Foto: Jonas Ekstr mer / TT NYHETSBYR N
Heléne Lööw. Foto: Jonas Ekstr mer / TT NYHETSBYR N

Lundin Pettersson var ingen ensam galning

Publicerad

Anton Lundin Pettersson dödade tre personer på Kronans skola i Trollhättan.

Historikern Heléne Lööw påminner om att kalla attacken vid dess rätta namn – terrorism.

För ett år sedan gick Anton Lundin Pettersson in genom dörrarna till Kronans skola i Trollhättan för att döda. Målet var människor som i hans föreställningsvärld inte hörde hemma i Sverige. De som borde ”skickas hem”, ”utplånas”, ”drivas bort”. Han hugger ner fyra personer – tre av dessa avlider, två anställda och en elev.

Dödandet är inte på något sätt urskillningslöst. Han passerar ett flertal människor utan att ge några som helst indikationer på att han är där för att döda. De som skadas och dör gör det på grund av vad de är. Deras hudfärg och etnicitet är hans måltavla.

Anton Lundin Pettersson tillhör den kategori av terrorister som går under beteckningen ”lone wolfs” eller ensamagerande. Tre miljöer genererar denna form av terrorister: vit makt- miljön, jihadister och den del av den anti-muslimska miljön som Breivik kom ur. Till detta kommer ensamagerande som skapar sina egna hemmasnickrade ideologier utifrån vad som rör sig i samtiden.

Men de är inte ensamma.

 

LÄS MER: Rasistiska mördare agerar inte i ett vakuum

Ett pågående krig

Ordet ”lone wolf” syftar till deras taktiska val, ingenting annat. De rör sig under radarn – även det är ett medvetet val – en taktik som länge predikats i olika extrema miljöer: starta kriget i ditt närområde, identifiera fienden, slå till. Taktiken är gammal och har under olika perioder predikats av rader av terrorinspirerade grupper. Nu flödar den fritt i sociala medier och på olika internetforum och hjälper till att skapa bilden av ett pågående krig. Ett krig som kräver aktioner, som kräver offer. Råd och tips om olika aktioner som bilbomber, knivattacker, mordbränder och skjutningar flödar fritt på olika nätforum. Tips på lämpliga mål sprids med vindens hastighet.

Och vid en given tidpunkt gör någon verklighet av dessa föreställningar, klär sig i en svart uniform, köper några knivar och beger sig till en skola, Någon annan köper ett par dunkar bensin och tar sikte på närmaste flyktingförläggning. Andra skaffar vapen och beger sig till en möte, en tidningsredaktion, en kosherbutik eller en synagoga.

 

LÄS MER: Anton Lundin Petterssons rasistiska idévärld

Anton Lundin Pettersson var en terrorist

Det är också det som är grundbulten i det taktiska konceptet. Den här sortens terrorister kan både agera helt ensamma eller tillsammans med någon likasinnad. Några av dem har kommit att ses för vad de är – terrorister. Andra, som Anton Lundin Pettersson, ses som något annat. Hans dåd har inte gett upphov till några debatter om skärpt lagstiftning eller övervakning. Det förekom inga högljudda diskussioner om den rasideologiska miljö som har fungerat som hans inspirationskälla. Han faller utanför mallen för hur vi historiskt sett har föreställt oss att terror ser ut.

Tidigare har terrorism främst definierats som någonting som kommer utifrån. Riktigt farliga har bara de som haft ”kopplingar till internationell terrorism” ansetts vara. Men bilden har komplicerats.

Polismyndigheter världen över är väl medvetna om att den här typen av gärningsmän utgör ett av samtidens verkligt stora hot. Och i en uppkopplad värld där den här sortens tankegods finns tillgängligt dygnet runt, är det hög tid att vi tar det på allvar.

Inte minst är vi skyldiga de människor som fallit offer att benämna det vid dess rätta namn – terror.

 

Heléne Lööw

Kulturen@expressen.se 

Heléne Lööw är historiker och tidigare chef för Forum för levande historia. Hennes bok "Nazismen i Sverige 2000-2014" kom ut i fjol.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga texter!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag