Joel Halldorf. Foto: Mikael SjöbergJoel Halldorf. Foto: Mikael Sjöberg
Joel Halldorf. Foto: Mikael Sjöberg
Ann Heberlein. Foto: Christian ÖrnbergAnn Heberlein. Foto: Christian Örnberg
Ann Heberlein. Foto: Christian Örnberg

Lite självkritik vore på sin plats, Heberlein

Publicerad

Anklagelserna om naivitet hos Svenska kyrkans krav på en generös migrationspolitik är naiva.

Joel Halldorf om att flyktingkrisen kan mötas på olika och moraliskt anständiga sätt.

Kyrkorna anklagades för att vara naiva idealister. Politiker och opinionsbildare rasade över dessa fanatiker, som de menade drev en moralistisk linje utan att ta hänsyn till hur den påverkade ekonomin.

Det var inte lätt att vara emot slaveriet i 1700-talets England.

När England väl avskaffade slaveriet ledde det inte till någon ekonomisk apokalyps. Istället skedde det som aktivisten William Wilberforce hade förutspått: handeln ställde om till de nya förutsättningarna, och växte än snabbare.

Idag, när Sveriges kyrkor förordar en barmhärtig migrationspolitik, hörs åter anklagelser om naivitet. Till och med juluppropets ganska beskedliga krav på permanenta uppehållstillstånd för barn och rätt till familjeåterförening kritiseras. Ann Heberlein frågar sig på Expressen Debatt hur det hela ska finansieras, och tycks mena att hela infrastrukturen – "vård, skola, [vår] sociala omsorg" – står på spel (20/12). I Kristianstadbladet skriver Carolin Dahlman i samma anda att "uppmaningen till regeringen saknar verklighetsförankring och ansvarstänkande" (14/12).

Anklagelsen om naivitet bottnar till att börja med i en grov underskattning av vad moderna stater – historiens överlägset mäktigaste organisationer – kan åstadkomma om den politiska viljan finns.

Det kommer alltid vara ett mysterium varför det betraktas som realistiskt att rusta militärt, visionärt att skicka människor till Mars, men naivt att hjälpa till.

 

LÄS MER: Ann Heberlein: "Håll Svenska kyrkan fri från partipolitik"

Flyktingkrisens lösningar

Man får utgå från att den som svingar naivitets-anklagelsens svärd uppfattar sin egen politik som realistisk och ansvarstagande. Ansvarstagande för vem då, måste man fråga? Den ordning och reda i de svenska mottagningssystemen som Löfven talar så varmt om beror ju på att EU, genom ett avtal med Turkiet, stängt gränsen. Flyktingarna sitter fast i läger i Mellanöstern.

Är det att ta ansvar?

Dagens flyktingkris kan inte lösas av ett enskilt land, men den kan mötas på flera olika, moraliskt anständiga sätt. Vår nuvarande politik hör emellertid inte till ett av dem. Jag vill inte tro att de som förordat en restriktiv migrationspolitik önskade den situation som nu råder. Man talade om att Sverige skulle hjälpa på plats, och om humanitära korridorer för dem med störst hjälpbehov.

Men inget av dessa förslag har förverkligats. Istället är gränserna stängda och situationen försämras i flyktinglägren, eftersom många organisationer – inklusive UNHCR – saknar resurser.

 

LÄS MER: Kritiken mot kyrkan bygger på fördomar

Kyrkorna står för en realistisk politik

I detta läge skulle man önska att de som förordat den restriktiva svenska politiken kritiserar hur det faktiskt blivit. Annars får man intrycket att de tycker att dagens situation är acceptabel.

Samtidigt vore lite självkritik på sin plats, för inget av detta kommer som en överraskning. Faktum är att de restriktivas förslag redan från början var – just det – naiva. Att EU saknar styrkan att skapa ett nytt asylsystem förstod alla som iakttog oförmågan att fördela kvotflyktingar under 2015. Och har man någon insikt i hur politik fungerar förutsåg man också att stängda gränser kommer leda till att problemet göms och glöms – inte till att EU ökar sina insatser.

Så länge flyktingarna vandrade på våra vägar var krisen Europas angelägenhet. Men en politik som placerar problemen utom synhåll, bakom Erdogans galler, blir också en passiv politik.

Kyrkornas iver för öppenhet är inte naiv. Det är en ansvarstagande politik för dem krisen verkligen gäller: människorna på flykt. Dessutom bottnar den i en realistisk förståelse av hur politik faktiskt fungerar.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga texter

 

Joel Halldorf är teolog och medarbetare på Expressen Kultur.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag