När svenska historiker vågar skriva världshistoria är det något märkvärdigt i sig. Att Lennart Schön dessutom gör en fascinerande nytolkning av industrialismens historia borde vara minst lika angeläget för omvärlden som någonsin Kepler eller Stieg Larsson.
För tio år sedan publicerade Schön ”En modern svensk ekonomisk historia”. Det är något av det bästa en svensk historiker skrivit i modern tid. Den vimlar av skarpa och sinnrika iakttagelser av samband och rörelser, men den bjuder också på en fascinerande tolkning av den ekonomiska historiens förlopp, med de stora tekniska genombrotten som drivkrafter i 30- till 40-åriga cykler. Det var ankungen som blev en svan: Schön och hans kollegor hade tillbringat ett par årtionden med att gneta ihop siffror till nationalräkenskaper allt längre bakåt i tiden, när han såg hur siffrorna rörde sig och bildade mönster.
Nu går han vidare i
Vår världs ekonomiska historia. Den industriella tiden. Schöns bok är andra delen – den första skrev Johan Söderberg för ett par år sedan, med spännande resonemang om hur den låga räntan i nordvästra Europa banade väg för mer långsiktiga investeringar än någon annanstans, inte bara i skepp och produktionsanläggningar utan också i utbildning.
I sin världshistoria driver inte Schön tesen om cyklerna lika hårt. De olika världsdelarnas utveckling är för mångfasetterad, sambanden för komplicerade och staternas politik för betydelsefull. Men han pekar på de tre stora industriella revolutionerna: ångmaskinen i slutet av 1700-talet, förbränningsmotorn och elektriciteten i slutet av 1800-talet och informationstekniken ytterligare ett sekel senare.
En av hans viktigaste poänger är att samhällena behöver tid på sig för den tekniska omvandlingen. Först när de nya tekniken präglar infrastrukturen har den på allvar präglat sin omgivning. I ångans fall bryter järnvägen och ångfartygen igenom efter 1850, för explosionsmotorn och elektrifieringen är det efter 1950 som massbilismen och de många elektriska motorerna gör om vardagen.
Schön skyggar inte för framtiden. Just i detta perspektiv ligger en spådom: IT har blivit internet, men ännu är detta något ganska främmande i samhället. Först om ett par-tre årtionden vet vi vart informationstekniken tar vägen med samhället.
Ett genomgående tema är befolkningens utveckling. Få historiker har samma klara blick för hur könsordningen samspelar med utvecklingen. Schön påpekar att 1800-talets övergång till långt fler överlevande barn tyngde kvinnorna med mer arbete i hushållen, medan 1900-talets utbildning inneburit frigörelse och större möjlighet att kontrollera sin vardag. Sent omsider har övergången nått Kina, som just nu har en mycket stor del av befolkningen i arbetsför ålder – men snart får även kineserna fler äldre att försörja.
Ända in på 1800-talet handlade de mänskliga samhällenas organisation om att bemästra naturens påfrestningar, men på 1900-talet blev marknadens misslyckanden huvudsaken, skriver Schön. Gång på gång betonar han den kloka statens roll för utvecklingen. I slutet av boken skriver han om de senaste årtiondenas ökade insikt om behovet att hushålla med resurser och värna miljön. Där avtecknar sig nästa stora uppgift för staterna i ekonomin: att hantera både marknadens och miljöns kriser. Det måste man göra tillsammans.
Gunnar Wetterberg
kulturen@expressen.se
