Foto: Volante / VOLANTEFoto: Volante / VOLANTE
 Foto: Volante / VOLANTE
"En annan historia"."En annan historia".
"En annan historia".
Ada Lovelace. Bilden är beskuren.Ada Lovelace. Bilden är beskuren.

Ada Lovelace. Bilden är beskuren.

Thomsgård synliggör kvinnliga normbrytare

Publicerad

Anna Williams om en nödvändig historierevisionism i "En annan historia", redigerad av Lina Thomsgård.

Jag blir glad över ordet ”personer” i titeln: ”En annan historia. Om Barumskvinnan, Mama Masika och 49 andra personer alla bör känna till”. Poängen uppenbarar sig först i innehållsförteckningen och förordet. Boken handlar om 51 kvinnor för att de gjort politiska insatser, varit författare, konstnärer, äventyrare, forskare och välgörare.

Redaktören Lina Thomsgård upplyser med siffror om att hennes antologi behövs. Skolans läroböcker i historia: 87 procent män. Kvinnors synlighet i världens medier: 24 procent.

En bok av det här slaget fyller en ny funktion i dag. Innan tillgången på information exploderade via nätet var projekt som ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria” avgörande för att synliggöra och samla in kunskap om det som var bortglömt och negligerat. I dag, när en oändlig mängd material om kända och okända människor är tillgängligt för var och en med uppkoppling, är en bok som den här både en sovring och en hopsamling – men en sovring med motiverat upplysningssyfte.

Roliga och drivna texter

Den har systrar i det pågående digitala projektet ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon” vid Göteborgs universitet eller Ola Larsmos och Brian Palmers ”101 historiska hjältar” (2013) om människor som gjort politisk eller social skillnad i världshistorien genom sina orädda handlingar för mänskliga rättigheter.

”En annan historia” lyser på de undanskymda eller dem vid sidan av. Texterna är roliga, tillgängliga och drivna av personligt intresse. Skribenterna har fått välja själva och det har till följd att den äldre historien är skralt representerad. Till största delen handlar boken lite förutsägbart om det västerländska 1900-talet. Å andra sidan skapar den ett kalejdoskop av färgstarka liv, och skribenterna får själva kontur genom sina val.

Harriet Tubman.

Utrymme måste erövras

En klar förtjänst med boken är att den öppnar för ett samtal om vårt historiska minne, om vad vi väljer att förmedla för att förstå och gå vidare. I den processen har kvinnorna dragit det korta strået. Det blir tydligt när deras livsberättelser kommer upp i ljuset. Många feministiska forskningsinsatser som förändrat vår verklighetsuppfattning har uppstått ur behovet av berättelser om kvinnors liv, och texterna påminner om att utrymmet och tolkningsrätten ständigt måste erövras.

Hur känt är det att Fatima al-Fihri grundade världens första universitet i 800-talets Marocko? Att matematikbegåvningen Ada Lovelace gjorde världens första datorprogram 1843, eller att Johanna Bovall Hedén reformerade förlossningsvården i slutet av 1800-talet?

Slaveribekämpare och transpersoner

Samlingen är brokig men den hålls ändå samman av att något förenar dem som valts ut. Det handlar om ett förhållningssätt till livet, ett inre mod som fått historiska konsekvenser. Det märks hos Harriet Tubman som kämpade mot slaveriet och rasismen i USA, och hos transpersonen Lili Elbe som ”är beredd att göra allt /…/ för att få vara sig själv”. Det framträder i den outhärdliga berättelsen om Mama Masika och hennes arbete för våldtagna kvinnor i Kongo.

Berättelsernas slut är som cesurer: man väntar ivrigt på en fortsättning. Här finns embryon till hur många böcker som helst. Och det är uppbyggligt att läsa om människor som har sett på omgivningen med nykter distans, som elegant har trotsat konventionerna eller som vredgade över sakernas tillstånd kastat sig in i arbete för andra.

I en värld där människans samhällsbyggen fortfarande genomsyras av patriarkalisk makt är vi i stort behov av goda exempel.

 

Anna Williams

kulturen@expressen.se

 

Flera av Expressens medarbetare medverkar i antologin. Därför recenseras den av Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Webbredaktör: Nina Lekander. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag