KULTURKUNGEN. Skådespelaren Robert Fux, Anna Eklund-Tarantino och kungen i samband med Mozarts opera "Mitridate" på slottet 2014. Foto: Elias GammelgårdKULTURKUNGEN. Skådespelaren Robert Fux, Anna Eklund-Tarantino och kungen i samband med Mozarts opera "Mitridate" på slottet 2014. Foto: Elias Gammelgård
KULTURKUNGEN. Skådespelaren Robert Fux, Anna Eklund-Tarantino och kungen i samband med Mozarts opera "Mitridate" på slottet 2014. Foto: Elias Gammelgård
Anna Eklund-Tarantino och Malou von Sivers på Expressens kulturfest. Foto: Emil NordinAnna Eklund-Tarantino och Malou von Sivers på Expressens kulturfest. Foto: Emil Nordin
Anna Eklund-Tarantino och Malou von Sivers på Expressens kulturfest. Foto: Emil Nordin
Anna Eklund-Tarantino. Foto: Emil NordinAnna Eklund-Tarantino. Foto: Emil Nordin
Anna Eklund-Tarantino. Foto: Emil Nordin

"Kungens festival ska inte vara konservativ"

Publicerad

Gunilla Brodrej möter Anna Eklund-Tarantino, den konstnärliga ledaren som har gjort Musik på Slottet radikalt.

När Anna Eklund-Tarantino fick jobbet som konstnärlig ledare för Musik på Slottet - hovets årliga musikfestival – blev jag förvånad. Anna Eklund-Tarantino var en gång the it-soprano of Sweden som alla ville jobba med. Nu är hon en av de minst reaktionära musikmänniskor jag känner till inom den så kallade klassiska musikvärlden. Det hade förvånat mig mindre om den hittills konservativa kulturinstitutionen Musik på Slottet, som i dagarna presenterade årets program, hade gett jobbet till någon av de smidiga diplomater som vanligtvis får den här typen av uppdrag. Folk som springer i sina föregångares spår.

Anna Eklund-Tarantino är inte intresserad av en förvaltartjänst. Hon vill att Musik på Slottet ska vara för alla. I april 2015 skrev hon in i stiftelsen Musik på Slottets stadgar att integration skulle ingå som en del av uppdraget. Sedan länge arbetar hon med funktionshindrade, till exempel vid den årliga operafestivalen i Dala-Floda som hon har initierat och leder. Tillsammans med barockorkestern Rebaroque och violinisten Maria Lindal samarbetar hon i sommar med ett asylboende på Gotland, Fröjelgården.

 

Lyssna på en tidigare intervju med Anna Eklund-Tarantino här.

 

Jonas Dominique från Rebaroque ska arrangera syriansk och afghansk musik och stoppa in det i Mozarts opera "Enleveringen i seraljen", som redan innehåller en del musikaliska orientalismer som var på modet på 1700-talet. Sedan ska vi försöka ta hit de boende för att se föreställningen på Slottet, säger hon.

I Dala-Floda kommer man till sommaren att samarbeta med ett HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. De som vill får vara med i en uppsättning av "Carmen" och dansa den traditionella "huppdansen".

– Det är en pojkdans som gjordes av pilska unga män för att uppvakta flickorna när de kom från fäboden. Får man in nytillkomna svenskar i de innersta av traditioner har man skapat kontaktytor som är väldigt häftiga, säger hon.

– Om den föreställningen blir bra ska jag ta den till Slottet och göra som en barnföreställning i januari.

Har ni någon beredskap för om det går åt pipan? Det kan vara både trassliga och trasiga killar.

– Dala Floda är ett samhälle som inte låser bilar och hus och där samarbetar vi med frivilliga på orten. Samtidigt röstar 30 procent på SD. Men eftersom vi har så många med oss från byn har vi en trygg social försänkning, svarar Anna Eklund-Tarantino.

– En fördel med Dala-Floda är att människorna där bottnar i en stark kultur som de gärna vill föra vidare. Det finns tydliga traditioner att förhålla sig till och utforska, ett självförtroende som faktiskt väcker nyfikenhet hos nytillkomna.

 

Läs mer om monarkernas nya queerprofil.

 

I vintras var jag i slottskyrkan på högmässa för att kyrkokören från mitt sommarställe i Nordingrå sjöng. Då först såg jag att det är formaliserat på slottet att präster och kyrkomusiker från hela landet får komma till slottet och hålla högmässa. Även Musik på Slottet blir i sin nya form ett sätt att samarbeta med undersåtarna.

– Vi håller till i Rikssalen. Slottet ska vara öppet för alla. Då pitchar vi på de fem minoriteterna. Tornedalingar, sverigefinnar, judar, samer och romer.

När det gäller samerna har ju Sverige och kungahuset historiskt en skuld.

– Ja, det är inte lätt. Systrarna Märak är agitatorer. Det kan väcka känslor. Men vi har så otroligt mycket att lära av den samiska kulturen som också är starkt nyskapande och expanderande. Ola Stinnerbom kommer att lära en del klasser på Adolf Fredriks musikklasser att jojka.

Vad är ditt intryck av kungen och drottningen?

– Jag ser en hårt arbetande familj. När jag går hem klockan nio på kvällen har de fortfarande möten. Vilka 70-åringar jobbar så mycket? De är där från tidig morgon till sen kväll, välklädda, snygga, pålästa och trevliga. Påpassade hela tiden, för varje människa som är där har ju sitt livs ögonblick.

Hur är kungen att samarbeta med?

– Kungaparet stöttar vår verksamhet, kommer på våra konserter och kommer med kreativa synpunkter. Det var Kungen som initierade Unga Musik på Slottet för skolbarn.

Det låter både exklusivt och lukrativt att jobba på Slottet?

– Artister tror ofta att vi sitter på en förmögenhet för att vi jobbar här. Men vi har en begränsad budget och jag har sökt om stöd från Kulturrådet 13 gånger. Utan framgång.

Vad hände med Slottets traditionella konsertprogram med romanskonserter eller pianorecitaler?

– Den konsertformen anser jag död i sin nuvarande form. Jag tycker illa om ordet finkultur. Vi arbetar med fin kultur. Vi är inte konservativa, säger Eklund-Tarantino.


Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar

Kulturredaktionen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag