Nils Schwartz blev 72 år. Bilden är tagen i samband med att han mottog Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2007. Foto: Ellinor CollinNils Schwartz blev 72 år. Bilden är tagen i samband med att han mottog Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2007. Foto: Ellinor Collin
Nils Schwartz blev 72 år. Bilden är tagen i samband med att han mottog Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2007. Foto: Ellinor Collin
Nils Schwartz tar emot Björn Nilsson-priset för framstående kulturjournalistik 2014. Foto: Sara StrandlundNils Schwartz tar emot Björn Nilsson-priset för framstående kulturjournalistik 2014. Foto: Sara Strandlund
Nils Schwartz tar emot Björn Nilsson-priset för framstående kulturjournalistik 2014. Foto: Sara Strandlund
Nils Schwartz i samtal med Lena Andersson.Nils Schwartz i samtal med Lena Andersson.
Nils Schwartz i samtal med Lena Andersson.
Lässugen även som barn. Foto: PrivatLässugen även som barn. Foto: Privat
Lässugen även som barn. Foto: Privat
På Expressens scen på Bokmässan, med Malte Persson, Aase Berg och Johan Hilton.På Expressens scen på Bokmässan, med Malte Persson, Aase Berg och Johan Hilton.
På Expressens scen på Bokmässan, med Malte Persson, Aase Berg och Johan Hilton.
Radikalpacifisten. Nils Schwartz muckar. Låtsas torka tårarna. Foto: PrivatRadikalpacifisten. Nils Schwartz muckar. Låtsas torka tårarna. Foto: Privat
Radikalpacifisten. Nils Schwartz muckar. Låtsas torka tårarna. Foto: Privat
Nils Schwartz tar emot Axel Liffner-stipendiet 2011. Foto: Stefan SöderströmNils Schwartz tar emot Axel Liffner-stipendiet 2011. Foto: Stefan Söderström
Nils Schwartz tar emot Axel Liffner-stipendiet 2011. Foto: Stefan Söderström
Nils Schwartz tog gärna strid mot folkuppfostrare och hälsofascister. Foto: MARTINA MARTINANils Schwartz tog gärna strid mot folkuppfostrare och hälsofascister. Foto: MARTINA MARTINA
Nils Schwartz tog gärna strid mot folkuppfostrare och hälsofascister. Foto: MARTINA MARTINA

Kritikernestorn Nils Schwartz är död

Publicerad

Expressen Kulturs framstående kritiker Nils Schwartz har gått ur tiden, 72 år gammal.

Kulturchef Karin Olsson minns en människa som vigde sitt liv åt litteraturen och teatern.

Nils Schwartz arbetsplats står orörd på redaktionen. Som om han skulle komma in som vanligt, läsa tidningarna, skriva en text och sätta rubriker. Trots att han inte har varit här på snart ett år, har vi inte velat städa det. Nisses skrivbord ska överleva honom själv. Det är så det ska vara.

Han började medverka på Expressens kultursida 1982 och anställdes några år senare. Sin socialistiska läggning till trots blev han obrottsligt lojal sin liberala arbetsgivare, och fram för allt den brokiga kulturredaktion som han kom att stå mycket nära. Under en tid vägde han en gång om året sina utklippta recensioner. Tyngden av hans höga produktivitet gav honom uppenbarligen viss tillfredsställelse.

Men mest av allt var hans liv i litteraturens och teaterns tjänst. Svårt cancersjuk sörjde han läslusten.

Under ett besök den sista tiden sa att han att läsningen för honom hade varit ett bildningsbygge, och att det "inte är någon idé att foga tegelstenar till en rivningskåk". Efter det skulle energin för en kort tid återvända. Då plöjde han igen "som faan", och det syntes en glöd i ögonen, i kontrast till den allt sprödare kroppen.

 

Nisse lyckades att bli både en kritikernas kritiker och den läsande allmänhetens. Han hade en analytisk svetslåga, parad med en (ibland förödande spetsig) formuleringsglädje och humor. De cyniska elakheterna blev dock färre med åren. När han fick Expressens Björn Nilsson-pris sa han i en intervju att han blivit mindre intresserad av utanpåverket: "Stil är bara något som uppstår när man försöker dölja en bildningslucka", meddelade han med typisk precision.

Mario Vargas Llosa, Péter Nádas, Lars Norén och Philip Roth var alla exempel på författarskap som berörde och delvis förändrade honom. När Akademien rynkade på näsan åt Roth, blev den antiauktoritäre Schwartz desto mer entusiastisk. Liksom Roth värjde sig han också mot alla krav på ideologiska och estetiska raster över litteraturen, och i förlängningen kritiken. Nisse ville vara sann mot sin egen upplevelse.

 

I mitten av livet kom Nils Schwartz att utveckla ett djupt intresse för den judiska erfarenheten. Kanske spelade det roll att han vid den tiden hängdes ut av antisemitiska Radio Islam, som en av judarna som sade härska över Expressens kulturredaktion. Nu råkade han bara ha det ibland judiska efternamnet Schwartz, men hans gärning som kritiker för att förmedla kunskap kring den judiska kulturen och vittnesmålen är betydelsefull.

Nisse tillhörde en äldre generation män, hårt drillad att med alla medel hålla infernot där inne i schack. Som skribent var han tvivelsutan intellektuellt driven, men identifikationen kunde också bli stark. Nisse var först i svensk press med att introducera Karl Ove Knausgårds "Min kamp", med det skakande porträttet av en tyrannisk fader i centrum. Schwartz bana som disputerad litteraturvetare och kritiker tycktes vara en ständigt pågående revolt mot hans egen brutala pappa som också tvingade honom att bli gymnasieingenjör.

När han hade läst Sigrid Combüchens "Spill" och Kristina Sandbergs Maj-serie, om de tystade kvinnorna och hemmafruarna i det moderna Sveriges framväxt, kom han till redaktionen, omtumlad och ville berätta. I dessa böcker såg han sin mor.

 

Efter pensioneringen vid 67 år anlände han punktligt till Expressen ett par gånger i veckan i sin roll som "kritiker emeritus", för att på sensommaren 2015 meddela att han inte orkade färdigställa recensionen av Björn Elmbrants "Innan mörkret faller", om 1930-talets politiska vägval inför fascismen. Orken tröt, men kanske gjorde också en sorg över de mörka stråken i samtiden sig påmind. Han var inte ledsen över att han själv var på väg bort, men formulerade en oro för världen som hans dotter och tre barnbarn skulle leva vidare i.

Nils Schwartz personifierade inte bara kritikens ställning på Expressens kultursidor, utan också humanismens.

FAKTA/Nils Schwartz 1944-2016

Nils Schwartz föddes i Helsingborg och började sin yrkesbana som kritiker i Helsingborgs Dagblad. 1979 disputerade han på en avhandling om Eyvind Johnsons tidiga författarskap.

1982 började han skriva i Expressen, och från 1985 fram till pensioneringen 2011 var han anställd på kulturredaktionen, där han kom att bli en tongivande litteratur- och teaterkritiker. Med särskild finess låg hans penna i många år bakom kultursidans satirspalt Ankan. 2012 instiftades Expressens satirpris Ankan, till Nils Schwartz ära. Han var också verksam som tv-kritiker på tidningen.
Efter pensioneringen fortsatte Nils Schwartz som frilanskritiker i Expressen, men avslutade sitt medarbetarskap på grund av sviktande hälsa sommaren 2015.
Schwartz tilldelades 2007 Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik, 2010 Aftonbladets Axel Liffner-stipendium samt 2013 Expressens Björn Nilsson-pris.
Han dog på kvällen den 13 maj och sörjs närmast av dottern Ann med familj.

 

Se Nils Schwartz möte med Filip och Fredrik i "Kultur-Expressen". 

 

Läs intervjun från Nils Schwartz möte med Lena Andersson.

 

Läs Björn af Kleens intervju med Nils Schwartz.

 

Läs Nils Schwartz recension av Sigrid Combüchens "Spill".

 

Läs Nils Schwartz recension av Karl Ove Knausgårds "Min kamp 1-3".

 

Läs Nils Schwartz artikel om sin värnplikt som radikalpacifist.

 

Läs Nils Schwartz artikel om sin barndoms läsupplevelser.

 

Läs Nils Schwartz artikel om införandet av rökförbudet på krogen.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag