Varför är vänstern så arg? Ja, när det gäller omstruktureringen av Slussen måste man nog titta på 1900-talets rivningsiver, som demolerade så många kulturhistoriskt sett unika miljöer i hela Europa att folk fortfarande har baksmälla. Historien har lärt oss att det som känns föråldrat och sunkigt i dag kan vi mycket väl sakna om 50 år.
Svårare är det att förklara varför det finländska kulturfolket är så kritiskt när Helsingfors stad står inför ett stort beslut om att bygga ett eventuellt Guggenheimmuseum på Skatudden, den vackra stadsdelen som bland annat rymmer Alvar Aaltos på sin tid kontroversiella "sockerbit".
Man skulle tro att det var en så kallad no-brainer. Vem vill inte ha ett museum med världsrykte i Helsingfors? Ett museum som äger verk av alla från Picasso till Pollock?
Förespråkarna hoppas på en Bilbaoeffekt: i den spanska staden lockar Guggenheimmuseet mer än 900 000 besökare per år, och den lokala konstscenen blomstrar. Guggenheimstiftelsens ordförande Richard Armstrong jämför samarbetet med Helsingfors stad med en förlovning - parterna har sagt ja, men datumet måste ännu slås fast.
Tyvärr är allt inte lika enkelt som i Downton Abbey.
Helsingfors är nämligen inte den enda stad som Guggenheim har friat till. Ett museum byggs redan nu i Abu Dhabi, för övrigt i närheten av Louvrens planerade utbyggnad. Abu Dhabi-museet ska stå färdigt 2017, enligt en tidtabell som redan skjutits på. Och häromdagen kom nyheten att Guggenheimmuseet i Berlin stänger efter 14 år.
I Helsingfors talar kritikerna om ett "McGuggenheim", ett slags Starbucks för konst, och man menar att stadens politiker inte borde vara så lättköpta när ett franchiseliknande företag försöker tjäna multum på sitt varumärke.
Beräkningar visar att ett museum i Helsingfors skulle ge en räkning på 140 miljoner euro, plus en licensavgift på 30 miljoner, pengar som måste hittas någonstans i stadsbudgeten eller hos generösa donatorer.
Redan nu har Helsingfors svårt att upprätthålla sin befintliga museiverksamhet. Nedskärningar görs på flera museer i stan, och många tycker att Guggenheim borde byggas endast på ett villkor: om man hittar privata pengar. Då skulle ett ståtligt skrytbygge kunna torna upp sig på Skatudden utan att det skulle innebära att resten av kulturfältet tvingades leva på svältbudget de närmaste tio tjugo åren.
Debatten liknar på många sätt den intensiva Slussendebatten i Stockholm. En stor del av kulturfolket har ställt sig på tvären. De flesta menar att utredningarna är onödigt optimistiska. Guggenheim Helsinki siktar på en halv miljon besökare per år, i stil med Moderna museet, och det är mera än Ateneum lockade med sin Picassoutställning häromåret - en rekordpopulär utställning. Betoningen på Guggenheimmuseet skulle dessutom ligga på design och arkitektur, vilket knappast är lika folkligt som Picasso.
Men när nutidskonstmuseet Kiasma byggdes i slutet av 90-talet skedde det inte heller utan protester. I dag är det få som kan tänka sig ett Helsingfors utan Kiasma, en byggnad som fungerar som ett landmärke vid Mannerheimvägen mitt i centrum.
Om Guggenheim Helsinki verkligen blir av, tidigast år 2018, kommer det att vara det första man ser när man kommer med Finlandsfärjan från Stockholm. Frågan är bara om turisterna kommer att nöja sig med att beundra byggnaden från utsidan eller betala de 12 euro som biljetten planeras kosta.
