Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Böcker & boktips

Här hittar du de hetaste böckerna.

Storlek på text:
Skriv ut text

Koreografen Ivo Cramér död

Annons:
Koreografen, regissören och förre chefen för Kungliga Baletten Ivo Cramér är död. Han avled i sitt hem i Stockholm natten till torsdagen.
Ivo Cramér var en av den moderna svenska dansens allra största. En mångsidig dansare och koreograf som inte nöjde sig med klassisk balett utan även koreograferade och regisserade för film och tv, men också musikaler och revyscenen. På så sätt lanserade han dans till de stora folklagren.
Cramér debuterade som koreograf redan på 40-talet och var verksam ända in på 90-talet. Han drev tillsammans med Birgit Cullberg den uppmärksammade Svenska Dansteatern 1946-47. Men redan 1945 hade han bildat den första upplagan av Cramérbaletten.
Själv ansåg han att mångsidigheten kom sig av att Birgit Cullberg även var balettmästare hos revykungen Karl Gerhard när Ivo Cramér tog lektioner för henne i 20-årsåldern. Revyintresset kom sig därmed naturligt.

Ivo Cramér nådde stora framgångar utanför Sverige. Han blev balettmästare för Verde Gaio i Lissabon 1949, gästspelade även i Paris, ofta med Rudolf Nurejev i någon av rollerna, och arbetade i nästan tio år med framgång i Norge. Där var han bland annat konstnärlig ledare för legendariska revyteatern Chat Noir.
I Riksteaterns regi bildades 1968 den andra upplagan av Cramérbaletten. Terje Toresen, som var förste dansare i baletten fram till dess att den lades ner 1986, beskriver Cramér som stor inspiratör.
– Det var en rolig resa i balettens underbara värld. Han var väldigt bestämd i sina åsikter men oerhört kunnig och generös att dela med sig. Han var också ödmjuk inför sitt ämbete, säger Terje Toresen och fortsätter:
– Han var inte den som gick upp och grinade hos politiker.

Rollen som förste dansare innebar ett nära samarbete med Cramér, något Toresen minns med oerhörd värme.
– För mig blev han som en far.
1975 och 1980 var Ivo Cramér chef för Kungliga Baletten i Stockholm. Under de åren fick hans hustru, koreografen Tyyne Talvo leda Cramérbaletten.
Bland Cramérs mest kända verk finns "Den förlorade sonen" till Hugo Alfvéns musik. Baletten hade premiär 1957. Andra verk som kan nämnas är "Fader vår" och "Bibliska bilder". Två andra verk, "Dansvurmen" och "Kärlekens trollkarl", fick han själv iscensätta på Parisoperan efter inbjudan av dåvarande balettchefen Rudolf Nurejev.

Henrik Larsson/TT Spektra
Mikael Forsell/TT Spektra

Fakta/Ivo Cramér

+ Född 1921 i Göteborg.
+ Studerade för Vera Alexandrova och Birgit Cullberg.
+ Skapade Cramérbaletten 1945.
+ Drev Svenska dansteatern med Birgit Cullberg 1947.
+ Regisserade operetten "Värdshuset Vita hästen" på Storan i Göteborg 1950.
+ Konstnärlig ledare för Chat Noir i Oslo 1952-53.
+ Skapade "Den förlorade sonen" till Hugo Alfvéns musik, premiär på Operan i Stockholm 1957.
+ Koreograferade "Stoppa världen, jag vill hoppa av!" på Scalateatern i Stockholm med Jan Malmsjö 1963.
+ Skapade nya Cramérbaletten i Riksteaterns regi 1968, fram till 1986.
+ Konstnärlig ledare för Balettakademien 1968-72.
+ Konstnärlig ledare för Kungliga baletten 1975-80.
+ Skapade Cramérstiftelsen i Strömstad för dansare 1986.
+ Stadsmuseet i Göteborg invigde 2006 en utställning om Ivo Cramér, baserad på koreografens egen samling som skänktes till museet vid hans 80-årsdag 2001.
MEST LÄSTA ARIKLARNA PÅ KULTUR
Annons:
Annons:
Kulturartiklar
BJÖRN NILSSON-PRISET 2011
ANKANS SATIRPRIS 2011
Mest lästa om kultur
Annons:
Fler mest lästa om kultur
Senaste artiklar
Annons:
Annons:
Mest lästa
NOBELPRISET I LITTERATUR

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader