Stillbild från "Foreign office". Publiceras med tillstånd av Bouchra Khalili.Stillbild från "Foreign office". Publiceras med tillstånd av Bouchra Khalili.
Stillbild från "Foreign office". Publiceras med tillstånd av Bouchra Khalili.
"House of words" i Pannhuset vid Röda sten. Foto: Michelle Boynton"House of words" i Pannhuset vid Röda sten. Foto: Michelle Boynton
"House of words" i Pannhuset vid Röda sten. Foto: Michelle Boynton
"Museum of nothing" på Göteborgs konsthall. Foto: Hendrik Zeitler"Museum of nothing" på Göteborgs konsthall. Foto: Hendrik Zeitler
"Museum of nothing" på Göteborgs konsthall. Foto: Hendrik Zeitler

Konstbiennal med ögon för historien

Publicerad

Göteborgs konstbiennal är både samhällsrelevant och eftertänksam.

Anna van der Vliet ser konstnärer borra sig in i en brännande samtid.

Om den senaste tiden visat oss något, så är det att den imperialistiska västerländska världsordningen inte kan förpassas till historien. Uppdelningen mellan ett vi och dem, ett innanför och utanför, kunde knappast synliggöras starkare än med bilden av treårige Alan Kurdi på stranden i Bodrum. Vi må ha lämnat kolonierna, men i stället byggt in Europa i ett gigantiskt gated community omgärdad av gränspoliser och taggtråd. Årets upplaga av Göteborgsbiennalen öppnar mitt i en kritisk tidpunkt för Europas framtid.

Curatorn Elvira Dyangi Ose utmanar en kanoniserad och linjär historieskrivning om den västerländska framstegssagan som fast och orubblig. Temat, "A story within a story", visar hur ”historia” snarare är en ständig rörelse av olika ”historier” vars hegemoni både kan och bör omförhandlas – att äga historia är att äga makten.

En uppmaning till handling

Bouchra Khalilis ”Foreign Office” undersöker decenniet efter Algeriets självständighet 1962. I Alger, ”revolutionärernas huvudstad”, samlades frigörelseorganisationer från stora delar av världen. Khalilis verk prövar, liksom flera andra bidrag i biennalen, alternativa former av historieberättande. Kollaget av röster, bilder, kartor och dokument återger en pulserande revolutionär historisk tid, men blir i sin gestaltning även en uppmaning till handling.

Den ensamma mikrofonen i Shilpa Guptas ”Tryst with Destiny” och ljudet av en sorgsen röst som läser det indiska självständighetstalet från 1947 är ett av flera suggestiva verk i katedralen på Röda sten. För att komma in tvingas man först passera Kader Attias installation: ett takstängsel fyllt med sopor. Verket är återskapat efter en gata i Hebron där palestinier likt råttor bor och arbetar under avfallet medan judiska bosättare lever ovanför. Känslan av instängdhet förstärks av den kakafoni som ekar från videoverken i övriga rummet.

I den parasiterande paviljong som tillfälligt byggts på Röda stens huskropp av arkitekten och aktivisten Santiago Cirugeda, genomför Loulou Cherinet under hösten en diskursanalys av det nysvenska ordet utanförskap, som ersatt begreppet segregation efter att ha lanserats av alliansen 2006; en språklig förskjutning som förflyttade ansvaret från samhälle till individ. Språkets makt är även temat för Meleko Mokgosi på Konsthallen, som gått igenom verktexter från utställningen "African art" på Metropolitan Museum of Art i New York 2012 som visar att en kolonial och exotiserande syn på afrikansk konst lever kvar än i dag.

Samhällsrelevant och eftertänksam

På fem utställningsplatser borrar drygt 30 konstnärer med sina skiftande uttryck rakt in i en brännande samtid. Vartenda verk förtjänar sin plats i den här biennalen – den mest genomtänkta och bäst installerade upplagan hittills. Utställningarna vävs samman av Runo Lagomarsinos 28 solteckningar ”In the middle of the lands”, ett slags återkommande varning om Medelhavets förrädiska vatten.

Det krävs en hel del tid att ta sig igenom allt. Men utan att kompromissa med de estetiska kvaliteterna förmår den här biennalen visa att konsten faktiskt kan ge ett handlingsutrymme för marginaliserade röster, och vara samhällsrelevant och eftertänksam på samma gång.

 

Anna van der Vliet

Kulturen@expressen.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag