Underjordingar

Publicerad

Kan något vara egendomligare än att åka ner i en underjordisk reaktorhall en blomdoftande försommarkväll?

Det skulle i så fall vara att möta den allkonst-konsert som bjuds i den avdankade reaktorhallen på Kungliga Tekniska Högskolans campus i Stockholm. Industrihissen tar 80 sekunder på sig att nå ner, och redan där får man sällskap med en av de figuranter som ingår i den performance som bjuds.

Andreas Emenius platsspecifika konst omsluter musik av Jacob Mühlrad, men det blir genast tydligt att det är svårt att utmana reaktorhallen visuellt. Denna lugubra krypta med sina omgivande kontrollrum och höga tunnvalv kröker sig över en djup grop i berget, där fordom reaktorn själv stod. Vilka bilder kan mäta sig med denna hotfulla verklighets- och symbolbild?

Jacob Mühlrad är en stjärna i brant stigande med flera stora verk bakom sig, som körverket Thought and thought.

 

I den här uruppförda Through and Through möts slagverk, vatten, cello och violin i ett långt crescendo från nästan intet över tätare ljudmyller till stor klang. Mülhrads komposition Avici har en ännu elegantare dramatik och går ut med gong-gong till två kontrabasar i dialog. Tillsammans bildar ljudet fond för det lilla dansstycket, koreografi Joakim Stephenson, som Jeanette Diaz-Barbosa gör stringent. Hennes svarta kostym gör henne till en svart sagofågel i intrikata kliv med referenser till dansarvet, om så från Afrika eller Svansjön.

Ännu ett äventyr för öronen är Monolog av Isan Yun framförd på fagott av Fredrik Ekdahl. Hur mycket luft finns i en människa? Hur mycket djup, kviller och himmelshöjd i en fagott? Hissresan upp och steget ut till gatans yppiga rhododendron känns minst lika hisnande.

Margareta Sörenson
Margareta Sörenson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag