Patrick Nilsson, "Tupp och kanin", collage.
Patrick Nilsson, "Tupp och kanin", collage.

Pennfajtande pojkar

Publicerad

Kan man förena våld med humor?

Ja, Patrick Nilsson kan.

Han hänger på Uppsala Konstmuseum.

Hans verk alltså, från 1994-2013.

Män är utslängda på vitt fält med en rak fasad som bakgrund. Svarta moln hänger över alltihop, hotar att sprängas. Män i blyerts slåss som galna. Lite Kubricks ultravåld.

Men tittar man närmare är det vardagsvåld, de har vanliga redskap och verktyg i händerna, även en portfölj dängs i huvudet. För att inte tala om krycka. Går du förbi en man med krycka nästa gång, kan du få den i ryggen. Det har gått helt över styr.

En vägg täckt med handskrift från golv till tak "Vissa dagar känns det mesta ganska meningslöst. Ibland känns det precis tvärtom". På texten hänger 12 små blyertsslagsmål. En för varje månad. Som om det var själva meningslösheten som får mannen att hoppa på den andres mage.

 

Patrick Nilsson är monomaniskt upptagen av våld mellan män. Eller så är det männen som är maniska med sitt våld, sina hämnder och skjutningar. Och Nilsson ser det. Ta de svarta siluetterna i "Dead bastards". Huvuden med spadar, skruvmejslar, spikar, pennor inkörda i kinden, skallen, ögat. Han går över gränsen in i upprepningens komik. Våldsmanligheten totalsågad, politiskt och privat och precis nu skjuter en kille en annan kille framför en grillkiosk någonstans.

Jag kan inte låta bli att tänka på Rita Lundqvists flickmålningar. Flickor stirrar uppställda, serieplatta, oftast mot en lika platt bakgrund. De slåss inte, utan står statiskt . Flicka fånge i flicka, målning efter målning. Att se Lundqvists flickor och Nilssons män i samma lokal skulle vara höjden av komisk förtvivlan.

Agneta Klingspor
Agneta Klingspor
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag