Lars Vilks. Foto: TOMAS LEPRINCELars Vilks. Foto: TOMAS LEPRINCE
Lars Vilks. Foto: TOMAS LEPRINCE
Olafur Eliassons "Green light – an artistic workshop" på Venedigbiennalen. Foto: SANDRO E E ZANZINGEROlafur Eliassons "Green light – an artistic workshop" på Venedigbiennalen. Foto: SANDRO E E ZANZINGER
Olafur Eliassons "Green light – an artistic workshop" på Venedigbiennalen. Foto: SANDRO E E ZANZINGER

Lars Vilks: "Samtidskonsten är oförarglig"

Publicerad

Venedigbiennalen är en av de viktigaste utställningarna för västerländsk samtidskonst.

Therese Bohman och Nils Forsberg tar hjälp av Lars Vilks för att ta tempen på årets upplaga.

Konstnären Lars Vilks har åkt till Venedigbiennalen regelbundet sedan 1980 för att kartlägga vart konsten är på väg. Expressens konstkritiker Therese Bohman och Nils Forsberg träffade honom för att höra om hans intryck i år.

Vilks: Biennalen representerar konstens läge just nu. Det är trevligt, brett, många nya namn – och oförargligt. 

Forsberg: Den politiska trenden har lagt sig lite grann, jämfört med för två år sedan?

Vilks: Ja, men den politiska tendensen behöver inte vara så otrevlig den heller. Även när man haft politiska inslag har de inte varit provocerande eller stört någon ordning. Konstnärerna styrs så hårt av curatorn, som ska se till att alla blir nöjda och därför klipper av alla taggiga blad som kan sticka fram. Förr var det inte så. 

Bohman: Är inte det är bra grej också? Det här är en biennal som kan tilltala fler människor än den förra upplagan.

Vilks: Jo, det är den positiva sidan av saken. Men vi kommer inte ifrån att biennalen är den yttersta signalen på var vi står just nu. Den är till för den avancerade konstvärlden. 

Bohman: Tycker du att konsten får stå i centrum?

Vilks: Jag brukar säga att konst inte kan vara mer än våld, grymhet och orättvisa. Och det har vi inte mycket av här. Sedan kan man ha andra uppfattningar om vad konsten ska sikta på. Vi har ju länge väntat på att det skulle hända något mer omfattande inom konsten, en ny tendens, en ny riktning. Att det går en så lång period som det gått nu utan att det händer något speciellt är väldigt ovanligt. 

Forsberg: Ja, det är 20 år sedan den socialkritiska tendensen kom.

Vilks: Man får kanske ändå ge en eloge till Okwui Enwezor och den mångkulturella, globaliserade konsten som kom ett par år in på 2000-talet. 

 

LÄS MER: Lars Vilks och Jihad Jane på Kungliga operan

 

Bohman: En annan snackis i år är Olafur Eliasson, som har en verkstad inne på biennalen där han låter flyktingar, asylsökande och andra frivilliga tillverka lampor som ser ut som diamanter, som sedan säljs. 

Vilks: Om man har en biennal får det inte bara bli estetik och lättsamhet. Så det är alldeles riktigt att reservera plats för en sådan symbolisk gest: Vi är medvetna om att det i vårt samhälle finns ett problem, och någonting kan vi göra åt det. 

Bohman: Har du hunnit titta på de nationella paviljongerna?.

Vilks: Ja, det är alltid en kamp mellan de stora länderna. USA har Mark Bradford, som är en gammal hjälte. Han är en rätt klassisk kollagemålare. Han har byggt installationer där han låter målningarna växa ut. Det slår England (med konstnären Phyllida Barlow, reds anm), som är en konstnär som brett ut sig monumental och ligger på gränsen till verklig bad taste. 

Bohman: Om du, som är upptagen av rankingar i konstvärlden, skulle få göra Nordens paviljong, vad skulle du göra då?

Vilks: Det krävs ett radikalt grepp. Vi får komma ihåg att Sverige inte har lyckats prestera någonting av internationell betydelse genom alla århundraden. Vi brukar ju försöka jaga ifatt de andra, och då blir man alltid andra eller tredje bäst.

 

Texten är en kortad och bearbetad version av ett livesänt samtal på Expressen Kulturs Facebooksida. Transkribering och bearbetning av Ida Ölmedal. Se hela samtalet här.

 

Vad är Venedigbiennalen?

Venedigbiennalen är en internationell konstutställning, som anordnas vartannat år. Den har avdelningar för bland annat film, konst och teater anses allmänt vara det viktigaste fönstret för västerländsk samtidskonst. Varje land har en paviljong – Sverige delar med Norge och Finland. 

Relaterade ämnen
Therese Bohman
Therese Bohman
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag