Ivar Arosenius: Waldemarsudde

Publicerad
Uppdaterad
Nu visas en bred Ivar Arosenius-utställning på Waldemarsudde i Stockholm. Therese Bohman ser en konstnär som ratade rucklarens väg för den smala.
Vad skulle du göra om du visste att du bara hade en månad kvar att leva? Eller en vecka, ett halvår, ett år – de flesta har nog tänkt tanken. Vad är viktigt i livet när det blir så uppenbart att ens tid på jorden är utmätt?
Ivar Arosenius (1878–1909) umgicks hela sitt vuxna liv med den känslan. Från sin mor ärvde han blödarsjuka, samma sjukdom som tog livet av hans bror under barndomen. Vid denna tid levde en blödarsjuk i genomsnitt 16 år. Varje dag efter den födelsedagen måste för Arosenius ha känts som ett liv på övertid.
 Så, hur tillbringar man tiden då? För Arosenius var svaret många långa festnätter, en utpräglad bohemtillvaro, både i Sverige och Paris. Och ett iscensättande av sig själv som konstnärligt geni, ett slags maskerad med fladdrande halsduk och högljutt tal om förakt för borgerskapet. Han drack hejdlöst (på läkares ordination dessutom: alkohol ansågs ha god effekt på blödarsjukan), hamnade i bråk.
Och sedan, efter en allvarlig och längre sjukdomsperiod: en fullständig omprioritering. Snart bodde han i villa med fru och dotter.
 Dessa kontraster mellan kroglivsdekadens och stillsamt familjeliv, mellan sorglöshet och en medvetenhet om livets oerhörda bräcklighet är det som bäst definierar Ivar Arosenius.
På Waldemarsuddes omfångsrika Aroseniusutställning blir det också tydligt hur oerhört brett hans konstnärskap är: från skämtteckningar och karikatyrer till finstämda interiörer, från sorgsna små stadsbilder med ensamma, vinddrivna gestalter till uppsluppna krogscener. Och så en rad porträtt, både av sig själv och andra. I tusch, akvarell, tempera.
 
I mycket är Arosenius ett barn av sin tid. Detta var skämttidningarnas storhetsperiod och Arosenius medverkade i både Söndags-Nisse och Strix. I hans stil syns tidstypiska böljande jugendlinjer, tydliga svarta konturer, formfasthet.
Hans målningar befolkas av en uppsättning typer: ensamma grubblare, glada gubbar, livgivande Venusgestalter och älvlika sagoprinsessor.
Han utvecklade också en sällsam blandning av allmogemåleri (påverkad av vännen Ole Kruse, som hade läst William Morris och gärna berättade om vikten av folkkonstens, ornamentikens och hantverkets bevarande) och orientaliskt måleri. Kalifer och orientaliska prinsessor befinner sig i vad som närmast ser ut som väst-svenska landskap mot en fond av ljus, svensk försommarnatt.
 Men det finns också en tydlig koppling till äldre konstnärer: de tyska renässansmålarna Hans Baldung Grien med sina många varianter av jungfrun och döden, och Lucas Cranach den äldre, vars kända porträtt av Martin Luther ekar i många av Arosenius vänporträtt. Hos de tyska mästarna fanns både ett djupt allvar och en burlesk humor som Arosenius säkert kände sig besläktad med.
 När Ivar Arosenius dragit sig tillbaka från bohemtillvaron blev hustrun Eva och dottern Lillan de vanligaste motiven. Lillan i sin röda klänning finns avbildad i en mängd teckningar och målningar. Samt givetvis i Kattresan, som gjorde Arosenius folkkär.
Berättelsen om Lillan som rider iväg på äventyr på sin katt (inklusive ett för mig som barn omskakande parti där katten äter så den spricker och måste sys ihop) är en barnboksklassiker.
Själv hann Arosenius aldrig se Kattresan utgiven. Efter en tids förkylning brast ett blodkärl i hans hals på nyårsdagen 1909. Han förblödde, 30 år gammal.
Mot vetskapen om detta är Självporträtt med blomsterkrans, min personliga favoritmålning av Arosenius, tillika den som Waldemarsudde valt till sin utställningsaffisch, kuslig i sin symbolik. Porträttet med den genomträngande blicken är samtidigt en bild av förgängligheten, där den vackra blomsterkransen kommer att vissna – även om den slog knut på symboliken genom att överleva Arosenius.
Den finns fortfarande bevarad, i en monter bredvid porträttet på utställningen. Den veka blomman på konstnärens ena sida behöver en stötta för att hålla sig upprätt, och på andra sidan syns trollsländor. Som flyger en sommar och sedan dör.
Therese Bohman
Therese Bohman
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag