Stefan Holm fotar statyn "Sola i Karlsta". Foto: Anna-Lena Bergqvist.Stefan Holm fotar statyn "Sola i Karlsta". Foto: Anna-Lena Bergqvist.
Stefan Holm fotar statyn "Sola i Karlsta".  Foto: Anna-Lena Bergqvist.
Det är inte självklart vem som får visa vad. Foto: ULF RYDDet är inte självklart vem som får visa vad. Foto: ULF RYD
Det är inte självklart vem som får visa vad. Foto: ULF RYD

Internet är inte en garanti för fri konst

Publicerad

I dagarna dömdes Wikimedia att betala skadestånd för att ha skapat en gratis databas över offentlig konst.
Nils Forsberg påminner om att det finns inskränkningar av offentligheten även på internet.

Upphovsrättsfrågor är tråkiga men viktiga. I civiliserade samhällen ska konstskapare ha upphovsrätt och på bildkonstområdet i Sverige sköts den av BUS, en förkortning som låter roligare än namnet Bildupphovsrätt i Sverige. Precis som kompositörer och författare får ersättning, ska konstnärer också få det när deras verk reproduceras och används. 

Så långt inga konstigheter. Men offentlig konst då? Den är ju per definition just offentlig och har hittills undantagits från upphovsrättsreglerna.

 

LÄS MER: Alla förlorar på tvisten om offentlig konst 

 

I dagarna dömdes Wikimedia att betala 750 000 kronor i skadestånd och rättegångskostnader till BUS för spridning av bilder via offentligkonst.se. Det är en dom som väcker frågor.

Kommer arkitekter ta efter?

Ska det bli förbjudet att på sociala medier dela bilder av Lennart Hyland-bysten i Tranås? Kommer arkitekter att följa efter – inga fler foton på Facebook av stadshuset i Västerås? Kommer det offentliga rummet nu att privatiseras, som vissa kommentatorer varnar för?

BUS säger att domen gäller kommersiella sammanhang och inte privatpersoner, men nog finns skäl för viss oro för resultatet om människor slutar att fota betongskulpturer på Tuna i Luleå. Vinnarna blir inte konsten, eller konstnärerna.

Men ändå.

Wikimedia Sverige är en ideell stödförening till stiftelsen Wikimedia Commons i USA som även driver Wikipedia. Syftet är allmännyttigt och filantropiskt och i botten ligger en sorts information wants to be free-ideologi från internets barndom. Det låter fräscht, modernt och mycket...busigare än, tja, Bildupphovsrätt i Sverige.

Svensk konst amerikansk moralism

Men ju mer wikiprojekten samlar på sig i form av content, som det heter, desto större blir deras potentiella värde.

 

LÄS MER: Internet behöver byggas om 

 

Tänk om en bildbank med svensk offentlig konst i framtiden skulle hamna under Googles eller Facebooks kontroll med allt vad det innebär av till exempel amerikansk moralism. Naket? Nänä. En dominerande jätteorganisation, och att inte vara representerad där är att inte finnas alls. Vore inte det också en inskränkning av offentligheten?

 

Nils Forsberg är konstredaktör och medarbetare på Expressens kultursida

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag