Le Corbusier, The poem of the right angle plates 6 (1955). Underst: Detalj från skisser till Le Corbusiers plan för Stockholm från 1933. © Le Corbusier/ BUS 2013
Le Corbusier, The poem of the right angle plates 6 (1955). Underst: Detalj från skisser till Le Corbusiers plan för Stockholm från 1933. © Le Corbusier/ BUS 2013

En arkitekt med urverk

Publicerad

KONST

| LE CORBUSIER | Moderna museet | Till 18 april

Den där impulsen... Som får pojkar (jag tror det är mest pojkar) att vilja bygga modeller, landskap, världar, av lego eller annat. Planerade i detalj, exakt uträknade, överblickbara. Som kopplingsscheman, eller urverk.

Vissa män (det är definitivt mest män) kommer aldrig ifrån den där fascinationen för det urverksexakta idealsamhället. Några fortsätter att spela Sims på datorn eller börjar bygga Märklintåg i villakällaren. Andra blir arkitekter.

Le Corbusiers förslag från 1925 för en omdaning av Paris är en referenspunkt i genren: hela centrala Paris jämnas med marken och ersätts med ett antal geometriskt exakta skyskrapor i betong. Ajöss gränder och köer, välkommen ljus, luft och framtid!

 

Det ser otroligt bra ut. Som betraktare känner man sig som ledarna i Fritz Langs "Metropolis" och tänker hur snygg man skulle vara på affisch, visionärt blickande snett uppåt. Det rycker lite i högerarmen.

På Moderna museets stora Le Corbusier-utställning finns även skisser till hans plan för Stockholm några år senare. De bygger på samma idéer - riv allt gammalt rat, ersätt med betongkomplex. Tegelbacken är pittoresk i jämförelse.

Visst är de här projekten tidstypiska provokationer i avantgardistisk anda, men deras inflytande på 1900-talets arkitektur går inte att överskatta. Huset var en maskin att bo i, precis som aeroplanet var en maskin att flyga med. Det låter bra och ser bra ut på bild och i modell. Vem som vill bo i en maskin är en fråga som alltför få arkitekter senare ställt sig.

Le Corbusier föddes 1887 som Charles-Edouard Jeanneret i La Chaux-de-Fonds nära franska gränsen, den schweiziska urmakarkonstens centrum (det finns viss symbolik i det). Efter studier och resor hamnar han i Paris, skriver sina stadsplanemanifest och ritar överjordiskt vackra privatvillor åt de besuttna.

 

Dessutom målar han, vilket lätt glöms eftersom hans mjukt postkubistiska konst är så mycket stillsammare än skövlingsplanerna för städer. Hans intresse för naturen är stort livet igenom, han förundras över snäckors spiralform. Möjligen för att den är matematisk.

Allt det här utgör ett fascinerande parallellspår i Modernas utställning och museiprojekten är eleganta (tänk om Ahrenbergpaviljongen i Stockholm hade blivit av!).

Det som fastnar är ändå den där misstron mot gyttret och staden och stöket, och lösningen på det: att styra och planera människors tillvaro för att de ska bli lyckliga. Med 1900-talets historia i medvetandet går det inte att undkomma rysningarna.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida