När Hans Holbein tecknade Henrik den åttonde avbildades han inte bara bred som en ladugårdsdörr, till synes orubblig, utan dessutom med en buktande blygdkapsel. Foto: Hans HolbeinNär Hans Holbein tecknade Henrik den åttonde avbildades han inte bara bred som en ladugårdsdörr, till synes orubblig, utan dessutom med en buktande blygdkapsel. Foto: Hans Holbein
När Hans Holbein tecknade Henrik den åttonde avbildades han inte bara bred som en ladugårdsdörr, till synes orubblig, utan dessutom med en buktande blygdkapsel. Foto: Hans Holbein
Therese Bohman, konstkritiker i Expressen och författare. Foto: THEO ELIAS LUNDGRENTherese Bohman, konstkritiker i Expressen och författare. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
Therese Bohman, konstkritiker i Expressen och författare. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
I Michelangelos ”Adams skapelse” i Sixtinska kapellet ligger världens första mänskliga penis som en förskrämd liten snigel på Adams svällande lår. Foto: / EPA TT NYHETSBYRÅNI Michelangelos ”Adams skapelse” i Sixtinska kapellet ligger världens första mänskliga penis som en förskrämd liten snigel på Adams svällande lår. Foto: / EPA TT NYHETSBYRÅN
I Michelangelos ”Adams skapelse” i Sixtinska kapellet ligger världens första mänskliga penis som en förskrämd liten snigel på Adams svällande lår. Foto: / EPA TT NYHETSBYRÅN
Anders Borg. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURESAnders Borg. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Anders Borg. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Därför har mäktiga män framhävt könet

Publicerad

Det ideala manliga könet har i alla tider skiftat i storlek och betydelse.
Therese Bohman ser Anders Borgs famösa festkväll genom snoppens konsthistoria.

”Vad liten den är.” Det är antagligen den vanligaste tanken hos den som ger sig i kast med att betrakta nakna manskön i konsten.

Många av den västerländska konsthistoriens i övrigt största verk utmärker sig verkligen genom sina ovanligt små penisar. Det hela är ett ideal från den antika grekiska konsten, där snopparna är små eftersom en rejält tilltagen penis sågs som vulgärt och förbundet med andra icke önskvärda egenskaper för civiliserade män, som dumhet och bristande självkontroll. De mer iögonfallande antika könen finns avbildade hos fauner och satyrer, varelser som gränsar till det djuriska. Komediförfattaren Aristofanes beskrev den ideala manskroppen som stor över bröst och axlar, men med en liten penis.

 

LÄS MER - Therese Bohman: Idealiseringen av tjejgänget är kvävande 

 

Michelangelos mansgenitalier

De grekiska idealen fortplantade sig sedan genom historien. Renässanskonsten återuppväckte antikens estetik, vilket innebar att även de kroppsliga idealen gick igen – till exempel hos Michelangelo, som åstadkom några av konsthistoriens absolut mest kända mansgenitalier. I hans ”Adams skapelse” i Sixtinska kapellet ligger världens första mänskliga penis som en förskrämd liten snigel på Adams svällande lår.

Istället är många av konsthistorien mest imponerande paket just paket: Kungar och högreståndsmän (ofrivillig ordvits) under renässansen lät sig gärna avbildas med inneaccessoaren blygdkapsel, där genitalierna förpackades – och framhävdes – i en iögonfallande påse som en del av klädedräkten. När Hans Holbein tecknade Henrik den åttonde avbildades han inte bara bred som en ladugårdsdörr, till synes orubblig, utan dessutom med en buktande blygdkapsel. Syftet var givetvis att få kungen att framstå som potent i alla bemärkelser: Både i sängkammaren och som statsöverhuvud.

 

LÄS MER - Therese Bohman: Munch och Knausgård är en perfekt matchning

 

Dickpics och blottande

Den ideala penisen har alltså varierat genom historien i lika hög grad som den ideala kroppen – liksom synen på nakenhet. I sin klassiska bok ”The nude” skiljer konsthistorikern Kenneth Clark på de engelska orden naked och nude. Naked kan översättas med ”avklädd” och syftar på en kropp som från början haft kläder, men av någon anledning klätts av. Nude är däremot en naken kropp som befinner sig i ett tillstånd bortom kläder, där ett kontrakt har upprättats med betraktaren om att nakenhet är en naturlig del av sammanhanget – kanske i en mytologisk miljö.

Clarks distinktion kan även användas för att förstå samtida fenomen som dickpics och blottande, som navigerar mellan samma poler som konsthistoriens nakenakter. Den senaste tiden har nyheter kommit om flera kända mäns vilja att visa världen sina kön: rapporterna om Anders Borgs eskapader i skärgården kom samma vecka som nyhetsankaret Eric Bolling på Fox News stängdes av från sitt jobb för att ha skickat snoppbilder till kvinnliga medarbetare. Och oönskade dickpics har blivit vardagsmat för många kvinnor på nätet.

 

LÄS MER - Therese Bohman: Kassel är som Norrköping

 

Snoppbilder beroende av sammanhang

Som i Clarks exempel är allt beroende av sammanhang: Det är troligtvis sällan själva nakenheten som upprör, inte heller konceptet penis på bild. Det är att den som utsätts helt enkelt inte har bett om det – inget kontrakt har slutits om att snoppbilder är en naturlig del av umgängesformen.

Samtidigt går det inte att bortse från att en blottad penis kan härröra ur samma tankegångar som de framträdande blygkapslarna på renässansens kungligheter: en sammankoppling av manskönet och egenskaper som styrka och handlingskraft – eller värre än så: ett latent (eller uttalat) hot om sexuellt våld.

Men frågan om icke efterfrågade, nakna kön är komplex: I en uppmärksammad artikel från 2015 provade en kvinnlig journalist att skicka en bild på ett naket kvinnokön till män hon matchat med i en dejtingapp. Hon kunde konstatera att över 90 procent blev glatt överraskade, gav henne komplimanger och ville träffas – även när hon skickade bilden utan att ha sagt mer än ”Hej” först.

 

Synd att tillskriva den blottade penisen alltför stort inflytande som vapen och maktmedel

 

Vi har onekligen ett kommunikationsproblem om många män tycker att bilder på genitalier är ett effektivt sätt att lära känna nya människor. Och kanske är det synd att tillskriva den blottade penisen alltför stort inflytande som vapen och maktmedel, för nog vilar det något barnsligt över det hela: en pojkaktig stolthet över det egna könet, för att inte tala om det synnerligen goda självförtroende som uppenbarligen får vissa män att tro – eller hoppas – att omvärlden vill se det.

I själva verket kommer den man som alltför ivrigt vill visa upp sin penis alltid att framstå som lika driftstyrd och ociviliserad som antikens frustande fauner.

 

LÄS MER - Therese Bohman: Låt Christer Björkman sköta Venedigbiennalen

 

Therese Bohman är författare och konstkritiker på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Aftonland".

Relaterade ämnen
Therese Bohman
Therese Bohman
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag