Brita Marakatt-Labbas broderier lockar långa köer. Foto: ROMAN MÄRZBrita Marakatt-Labbas broderier lockar långa köer. Foto: ROMAN MÄRZ
Brita Marakatt-Labbas broderier lockar långa köer. Foto: ROMAN MÄRZ
Ibrahim Mahamas monumentala "Check point sekondi" är ett vackert monument över människors och varors rörelser över världen. Foto: IBRAHIM MAHAMAIbrahim Mahamas monumentala "Check point sekondi" är ett vackert monument över människors och varors rörelser över världen. Foto: IBRAHIM MAHAMA
Ibrahim Mahamas monumentala "Check point sekondi" är ett vackert monument över människors och varors rörelser över världen. Foto: IBRAHIM MAHAMA
Marta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZMarta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZ
Marta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZ
Marta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZMarta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZ
Marta Minujíns "The parthenon of books" är en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 30-talet. Foto: ROMAN MÄRZ

Bara idéer är ingen konst

Publicerad

Documenta 14 i Kassel är sedvanligt revolutionärt. Nils Forsberg letar efter konsten bortom idékonstruktionerna.

Situationen är ytterst allvarlig. Undergången är nära, den nykoloniala, patriarkala och heteronormativa maktordningen håller, med understöd av det neoliberala krigsmaskineriet, västvärlden i ett iskallt järngrepp. Nationalstaten och finanskapitalet sitter i samma fascistbåt.

Japp, så ser förutsättningarna ut. Välkomna till Documenta i Kassel, som i helgen öppnade på hemmaplan efter tjuvstarten i Aten i början av april (Expressen 11/4). Det mesta är sig likt, den inledande presskonferensen var stundtals revolutionär i tonfallet. 

Strukturellt som IS

Retoriken är apokalyptisk. Det bestående måste rivas ner och ersättas med en annan, bättre värld. Hur den ska se ut är inte riktigt klart. Strukturellt är det samma sak som högernationalisternas dröm om ett idealiserat förflutet, liksom IS som ser svaret på samtidens förfall i de första kalifernas 600-tal.

Det är lätt att föreställa sig hur mycket utrymme konsten skulle få i dessa utopier (typ ingen alls) och även på Documenta är konstkorridoren smal och allvaret stort. I Kassel är konstnärerna desamma som i Aten, men visuellt är det ändå bättre än i Aten. 

 

LÄS MER – Nils Forsberg: Antiken erbjuder tröst när döden inträffar 

 

Ibrahim Mahamas grepp att täcka två gamla vakttorn vid en av stadens infarter med smutsiga slitna jutesäckar blir till ett vackert monument över människors och varors rörelser över världen. Storslaget på samma tysta sätt är Marta Minujíns ”Parthenon of books”, en stålrörsmodell i full skala av ett grekiskt tempel som ska fyllas med böcker som varit förbjudna. Det står på Friedrichsplatz, plats för ett av nazisternas bokbål på 1930-talet.

Fruktansvärt tråkigt

Annat upplevs som bra men är i själva verket bara inte så fruktansvärt tråkigt. Naeem Mohaiemens verk om Bangladeshs historia är snyggt berättad på tre skärmar men den kunde ha varit med på Documenta 2002. Postkolonial filminstallation som genrekonst. Det räcker inte med idéer. De måste gestaltas, formuleras. Väggtidningsestetik, montrar med fotokopierade boksidor eller hela domen i ett renbetesmål i norska Sapmi är inte berättande som berör.

 

LÄS MER – Nils Forsberg: Documenta 13 missar människan i viljan att omfatta allt

 

Just urbefolkningars traditioner är en tydlig trend. Enda svenska deltagaren Britta Marakatt-Labba har nu en kö av gallerister som vill ställa ut hennes broderier. Konstvärlden letar efter nya uttryck, men balanserar på gränsen till samma romantiska exotism som fick konstnärer kring 1900 att söka sig till Söderhavet och andra platser för att hitta det Enkla, Rena och Ursprungliga. 

Därför blir Documenta 14 tyvärr inte det intellektuellt utmanande alternativ för oss som inte heller intresserar oss för prisrekord på Hirst eller Koons i en polariserad konstvärld. 

Så hur allvarlig är situationen? De enstaka verk som spjärnar mot det förprogrammerade perspektivet inger hopp, och överlevde konsten 68-eran ska den nog klara det här också.

 

 

KONST

Documenta 14

Kassel, Tyskland

Till 17/9

 

Nils Forsberg är konstredaktör på Expressens kultursida.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag