Återblickar från golvet

Publicerad
Uppdaterad

Arbetaren är död.

Leve arbetaren. Arbetaren finns inte, sägs det. Arbetaren finns visst. Vem bygger husen, bilarna och vägarna? Vem gör loken, papperskorgarna, tryckpressarna, toastolarna och duschhandtagen? Vem tömmer sopor, vem städar? Någon som inte finns? Men den skitiga arbetsplatsen finns nog inte mer. Och arbetaren tar inte rast på en oljig maskin mitt i verkstan. Rätta mig om jag har fel. För jag arbetar inte på golvet och hittar mycket sällan foton därifrån. Ingen fotograf tar sig an den uppgiften i dag. Som Jean Hermansson gjorde i sina legendariska fotoböcker Dom Svarta och Nere på verkstadsgolvet från 60-70-talet. Nu finns hans bilder i retrospektiv på Tekniska Museet. När jag var där, tomma lokaler, inte en människa. Utställningen ropar på ungdomar, här ligger en historielektion och väntar!

Hermansson fokuserar

människan i arbete, här finns inga offer, inget tycka synd om. Här är han, här är hon, i gnistregn från masugn och med sopborsten i högsta hugg. Det svarta i bilderna är påtagligt som om de jobbar i underjorden och när de stämplat ut, swisch uppför trappan. En bildsekvens talar rätt in i 2000-talet. Den är från filmen Den sista båten från 1983 om varvsnedläggningen i Landskrona. Flinande fräsch direktör och hattklädd donna slänger champagne mot skrovet medan mer slitna varvsarbetare tittar på sin sista båt. Tänk miljonbonusar och annat flin. Tji fick ni därnere.
Agneta Klingspor
Agneta Klingspor
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag